Lotten Cardmark är lärare på Nygårdsskolan i Linköping, som ligger intill Skäggetorps centrum. Hon berättar att hon och hennes kollegor ser tidiga tecken hos eleverna på vilka som är i riskzoonen att hamna snett.

Syftet med denna rapport är att se om det är någon skillnad i läsfärdigheter hos elever i årskurs 1, 2 och 3 under coronapandemin jämfört med åren innan pandemin. (pdf)

Idag publiceras en rapport där man har analyserat effekterna av pandemins påverkan på elevers läsutveckling under lågstadietiden. Totalt har resultaten från drygt 145 000 elever i årskurs 1 till 3 analyserats. Rapporten är framtagen av tre forskare vid KI och Linnéuniversitetet i Växjö i samarbete med stiftelsen LegiLexi.

Att utbildningsministern Anna Ekström (S) vill göra något åt att ”alldeles, alldeles för många” elever i grundskolan blir underkända, och därmed inte kan gå vidare till gymnasiet, är minst sagt välkommet, skriver Barometern på ledarplats.

Förra året var missnöjet stort mot grundskoleplaceringarna. Omständigheter gjorde att barn fick skolor baserat på fågelvägen istället för närmast restid. Malin Vangstad kallades in och fick reda ut problemen och är idag enhetschef inom grundskoleförvaltningen.  

Utbildningsminister Anna Ekström vill tillsätta en utredning som kollar över hur man kan sänka kraven för godkänt betyg för att komma in på gymnasieskolan. Som det är idag så är det alldeles för många elever som blir underkända, säger hon till GP.

Hur ser läsåret ut i olika länder i Europa? Hur långa är terminerna, när infaller loven och hur många skoldagar har elever och studenter? I två nya rapporter från Eurydikenätverket ges en översikt över skolåret inom grundskolan, gymnasieskolan och högskolan i 37 europeiska länder.

Sofielundsskolan i Malmö har haft låga kunskapsresultat i flera år och granskas därför i Skolinspektionens rapport. Och visserligen har skolan ett lägre resultat än snittet men de två senaste åren tycks man ha lyckats vända trenden.

Maserskolan är en av 28 grundskolor i landet där många elever går ut med bristfälliga betyg. De senaste åren har bara runt hälften av eleverna uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9.

Skolinspektionens långtidsgranskning av skolor med låga resultat ger underbetyg till huvudmännen – endast en liten minoritet sätter in åtgärder. Ändå uppger Skolinspektionen att det inte läge för statligt övertagande, som med Storvretsskolan.

Skolinspektionen har granskat 28 utvalda grundskolor som under tio år haft en hög andel elever som inte nått godkända betyg i alla ämnen. (pdf)

Utbildningsminister Anna Ekströms (S) plan att utreda sänkta behörighetskrav till gymnasiet får omedelbart skarp kritik av Liberalerna. "Signalen är rent destruktiv," säger Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson.