Skolinspektionen har granskat om inlämningsuppgifter är utformade och inramade på ett sätt som främjar elevernas lärande. Fokus för granskningen har legat på de samhällsorienterande ämnena i årskurs 8. Granskningen visar att det finns kvalitetsskillnader i uppgifternas utformning och i det lärarstöd som eleverna får.

Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av inlämningsuppgifter och lärarstöd vid eget arbete i samhällsorienterande ämnen (SO-ämnen) i årskurs 8. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 24 skolhuvudmän och 24 skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena. (pdf)

Samtidigt som frånvarostatistiken på skolorna skjutit i höjden har Folkhälsomyndigheten meddelat att lärarna klarar sig bättre undan smittan än andra yrkesgrupper. Men ingen har egentligen mätt antalet smittade och virussjuka svenska lärare, visar Arbetsvärldens granskning.

Skolreformer under 1930-och 1940-talet där undervisningstiden utökades gav stora effekter på inkomster senare i livet. Det visar tre nationalekonomer i rapporten "Långsiktiga effekter av mer undervisningstid". De har hittat ett direkt samband mellan mer undervisningstid i grundskolan och bättre utfall på arbetsmarknaden. (pdf)

Friskolornas riksförbund får skarp kritik för den rapport som underkänner de kommunala huvudmäns kvalitetsarbete. "Värdelöst nonsens", säger Johan Ernestam, Lärarförbundet. "Folk stirrar sig blinda på elevunderlaget", svarar Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Den extremt höga frånvaron i grundskolan i pandemins början minskade mot slutet av vårterminen, men var ändå betydligt högre än normalt, enligt Skolverket.

Ökad undervisningstid för yngre elever har märkbart positiva effekter och har potential att skapa mer jämlika förutsättningar att lyckas i skolan. Det skriver tre forskare som författat en ny rapport.

Den rapport som Friskolornas riksförbund presenterade i förra veckan är ensidig och innehåller felaktigheter, skriver grundskoledirektören i Malmö i en replik.

Bland Sveriges största skolhuvudmän varierar niornas gymnasiebehörighet mellan 76 och 96 procent. Det visar en ny rapport från Friskolornas riksförbund.

Viktig information utelämnas när Friskolornas riksförbund dömer ut kommunala skolor, skriver Marcus Larsson, tankesmedjan Balans, i en replik.

Nästan nio av tio tycker antingen att det är bra att avskaffa kötid till grundskolan eller så bryr de sig inte särskilt mycket. Bara 13 procent anser att det är viktigt att ha den kvar, skriver Susanne Nyström i en ledare.

Trots högst årskostnad per elev har Göteborgs skolor i flera avseenden varit sämst i klassen, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, som i dag presenterar en ny rapport.