”Som att hugga av fötterna.” Tysklands historielärare dömer ut Skolverkets antikförslag som ett ”no go” – ett fullständigt omöjligt förslag som inte skulle ha en chans kunna genomföras.
Mindre än en halv arbetsvecka historia per år i snitt är elever i grundskolan garanterade. Ämnet har krympt genom decennierna: "Det är helt förödande," säger historikern Hans Albin Larsson.
Regeringen och stödpartiernas förslag att utöka grundskolan med ett år är svensk politisk problemlösning när den är som sämst. Det är inte bristen på kvantitet som är skolans problem, utan bristen på kvalitet.
26 september. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras Skolverkets förslag att stryka hela antiken ur svensk kursplan. Lyssna direkt här. (webb-radio)
Trosa är den kommun i Sörmland där flest elever i årskurs 9 når kunskapskraven i alla ämnen, medan det i Vingåker är minst andel elever som går ut grundskolan med godkända betyg. Men trenden kan vara på väg att vända.
Förslaget att plocka bort antikens historia i grundskolans kursplan för historia fick många att gå i taket. Men Skolverket vidhåller att det tar sitt ansvar och visar att undervisningstiden inte räcker till. Det blir i slutändan en fråga för regeringen hur mycket tid i skolan eleverna behöver.
Dammhagsskolan i Landskrona har 98 procent elever med annat modersmål än svenska, men snart 100 procent behöriga lärare. "Behörighet är en trygghet för barn och föräldrar, och jag vill ha det. Jag vill ha skickliga lärare och jag har höga förväntningar på dem", säger rektor Katja Vinulv.
Men hur ska man förstå efterkrigstiden utan att förstå krigets orsaker, och hur ska man förstå orsakerna om man inte känner till forna civilisationer? Historieämnets storhet är att det hjälper oss att förstå vad det är att vara människa. Stympar vi kunskapen, krymper vi som människor, skriver Tove Lifvendahl på ledarplats.