Drygt sex av tio högstadieelever anser sig ha studiero på lektionerna. Det visar Skolinspektionens elevenkät.

I den här promemorian redovisas elevernas resultatutveckling från årskurs 6 till 9 i grundskolan och även skolornas insatser i form av särskilt stöd. De elever som lämnade årskurs 9 våren 2017 är den andra elevkullen som också fick betyg i årskurs 6. (pdf)

Hur var det att börja i skolan i mitten av 1900-talet? I dag berättar två läsare som hört av sig efter Insidans artikelserie om att börja skolan.

Det är stenhård konkurrens om behöriga lärare och lönerna har stigit rejält, framförallt i Stockholmsområdet, där medellönen för en grundskollärare nu ligger på 38 300 kronor i månaden. Det har gjort att lärare på Stockholms universitet börjar söka sig till grundskolans värld och nu befaras att universitet riskerar att bli av med mer kompetens.

De flesta svenskar tror att skolresultaten blivit sämre och att lärartätheten minskat, visar en undersökning av SvD/Sifo. Men sanningen är en annan. Föräldrarnas bakgrund har samtidigt fått större betydelse för elevernas resultat.  

Eleverna på grundskolan Vegalyckan i Lund kommer i fortsättningen att få fyrbent hjälp med undervisningen. Det är nämligen så att pedagoghunden Figge börjar på skolan – och har tryckt sin tass mot ett anställningsavtal.

Närmare 500 elever saknade skolplats precis innan skolstarten. Nu när skolan redan har börjat handlar det om ett 50-tal, men nya ansökningar kommer in varje dag enligt skolledningen.

Varje vecka sedan i vintras har DN:s Kristoffer Örstadius granskat väljarnas viktigaste frågor under vinjetten Fakta i frågan. Den svenska skolan, och förskolan, engagerar många – och har granskats ur flera vinklar i artikelserien. Det här är vad som har framkommit hittills.

En lägre andel niondeklassare var behöriga till gymnasiet 2017 jämfört med samma tid våren 2014 – åtminstone i fyra av fem kommuner i landet. Det visar Nyhetsbyrån Sirens granskning av den kommunala grundskolan inför valet.

Fler gymnasieelever ska läsa på högskolan. Och barn på högstadiet ska få större möjligheter att utvecklas inom intressen som språk, matte eller naturvetenskap. "Ingen ska lämnas efter i den svenska skolan, men ingen ska heller hållas tillbaka", säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Det finns ingen anledning att misstänka att kunskapsstandarden i matematik har sjunkit eller är på väg att sjunka för grundskoleeleverna som helhet. De stora förlorarna tycks dock vara de lägst presterande eleverna vilket får betydande samhällskonsekvenser, skriver Bengt Holmgren, specialist i pedagogisk psykologi vid Säffle Utvecklingsmodell.