En tredjedel av högstadieeleverna på Tuna- och Grindtorpskolan i Botkyrka äter inte frukost. Men nu börjar de första lektionen med ostmacka, kvarg och frukt. "Vi skulle aldrig kräva av en bil att den ska köra Stockholm–Göteborg utan bränsle", säger projektledaren Maja Nordström.

Flickor i innerstan uppger att de mår sämre än flickor som går i skolan i Stockholms mer utsatta förorter. Det visar en undersökning som Stockholms stad låtit göra bland kommunens niondeklassare.

A new study of 6,000 children has found that academic success and depression are linked in more ways than previously thought.

Largest teaching union urges boycott of pilot schemes to test children in first weeks of school.

En enda sjundeklassare har svenska som modersmål på Hjulsta grundskola. Här, i en av Stockholms så kallade problemförorter, ser resultatsiffrorna ut som ett recept för skolmisslyckande. Men SvD möter en helt annan vardag för lärare och elever.

14 procent av eleverna i grundskolan har en svag teoretisk begåvning och en betydligt ökad risk att inte klara dagens kunskapskrav. Det hade elevhälsans yrkesgrupper kunnat tala om när läroplanen togs fram – men ingen frågade.

Stockholms stad växer kontinuerligt och det gör även elevunderlaget. Totalt har 93 procent av alla elever som ska börja förskoleklass till hösten 2018 fått någon av sina tre sökta skolor, vilket är en ökning med en procent sedan i fjol.

I denna promemoria beskrivs Skolverkets statistik om elever och skolenheter i grundskolan och sameskolan. Elevstatistiken är en del av det nationella uppföljningssystemet som ska ge en samlad bild av skolans verksamhet samt utgöra underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå. (pdf)

Elevantalet i grundskolan har ökat med drygt 25 000 elever från föregående läsår. Det beror dels på att en större kull elever började i årskurs 1, dels på att det har tillkommit elever även i övriga årskurser. Det visar statistik över elever i grundskolan per den 15 oktober 2017.

De ökande skillnaderna i grundskolan är helt oacceptabla. De svagaste eleverna får betala priset. Så långt är lärarfacken och politikerna överens, men lösningarna skiljer sig åt. "Skolverkets rapport lyfter flera ödesfrågor. Lyckas vi inte öka likvärdigheten får det konsekvenser som kommer att drabba oss alla", menar Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Skillnaden mellan skolorna ökar, elevernas familjebakgrund och segregationen har allt större betydelse för resultaten. Det slår Skolverket fast i en rapport som presenterades på onsdagen. Men larmklockorna har klämtat sedan tidigt 2000-tal. "Oroväckande, men det går att bryta", hävdar Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.

Skillnaden i olika skolors resultat har nästan fördubblats från år 2010. Det är en av slutsatserna i en rapport som Skolverket publicerar idag.