En mellanstadieklass i Botsmark i Västerbotten fick i höstas en ny lärare. Men situationen i klassrummet blev kaotisk och i november anmäldes läraren för en misshandel som ska ha skett på skolan.

Blir det fler vuxna i skolan som kan stötta barnen, pedagogerna och lärarna så att de kan få en sportslig chans att uppleva känslan av att lyckas i skolmiljön? Den frågan ställer Camilla Kallin, förälder till elev i årskurs 1 på Fiskebäcksskolan i Göteborg.

Skolklasserna i Stockholm har blivit allt större, snabbt. Men det är i de lägre åldrarna som klasserna vuxit mest. I snitt i en förskoleklass i staden går nu 25,4 elever, mot 18,8 bara sju år tidigare.

Eleverna på Almaskolan i Stockholm följer OS noga under de här veckorna. Skolan har bestämt att det ska vara en del av undervisningen i ämnena matematik, svenska och samhällskunskap.

Mindre klasser och mer undervisningstid. Så vill svenskarna lösa skolkrisen, enligt Sifos nya undersökning. Men forskare är menar att det är helt andra åtgärder som ger effekt.

Mindre klasser och mer tid till undervisning. Så vill svenska folket helst lösa krisen i skolan, enligt en undersökning av Sifo. Men forskare anser att en satsning på lågpresterande skolor skulle vara en mer effektiv åtgärd.

Göteborgs-Postens granskning av skolan har gett ett stort gensvar. Det kommer mejl, telefonsamtal och sms till tidningen om hur det ser ut i Göteborgs skolor. Här är några exempel.

Det finns fler metoder som fungerar, och det finns gott om forskning som kan vägleda både politiker, rektorer och lärare på vägen mot bättre skolresultat för våra elever. Den självklara frågan måste därför vara – varför använder sig inte alla skolor av de metoder som i praktiken visat sig fungera? Det skriver Sofia Mirjamsdotter.

Att låta matte/NO-lärare starta läsinlärning med elever i årskurs 1 och svenska/SO-lärare börja med matte i samma årskurs bidrar till skolans sjunkande Pisa-resultat, skriver pedagog Anita Almgren.

En högstadieskola i Kalmar har tagit till en drastisk metod för att få bukt med stölder och rökning i omklädningsrummen.

I Sverige finns väl fungerande grundskolor där så gott som alla elever når gymnasiekompetens: De tvåspråkiga sverigefinska grundskolorna i Sverige, skriver Marjaana Lehmonen Nilsson.

En majoritet av föräldrar anser att deras barn lär sig det som kan förväntas i grundskolan. Det borde ge en mer rättvis bild av skolan än en internationell studie som Pisa, skriver Torbjörn Sjöström, vd Novus.