Det blir færre elever og færre skoler i Norge. 

Antall skoler som oppfyller lærernormen på 8.-10. trinn har økt med 2 prosentpoeng. Samtidig ligger det an til omkamp om ordningen.

For kort tid siden blev den nye folkeskoleskole-aftale stemt igennem på Christiansborg. Aftalen er et skridt i den rigtige retning, men tager ikke livtag med skolens vigtigste opgave, mener lærerformand Gordon Ørskov Madsen

Den här är den första av fyra delrapporter som redovisar resultat från Skolverkets attitydundersökning till elever och lärare i grundskolan och gymnasieskolan. (pdf)

Lund är sämre än riksgenomsnittet på att ta hand om elever som behöver extra stöd. Trenden de senaste åren är tydlig: gruppens betyg rasar och färre kommer in på gymnasiet.

Årets resultat av mätningen av ungas kondition visar att många har för dålig kondis. I Jakobstad visar de flesta tonåringar ändå intresse för motion och träning – i alla fall på gymnastiken.

Resultaten från den årliga Move-mätningen visar en förbättring av den fysiska prestationsförmågan bland femteklassare. Det är ändå fortfarande oroväckande många barn som har en så svag prestationsförmåga att det kan påverka deras hälsa och välbefinnande skadligt.

18 gymnasieprogram och hundratals inriktningar – gymnasievalet är rena rama cirkusen. Därför har Arbetets museum i Norrköping invigt en utställning som ska göra det hela lite enklare.

Det är en gåta varför Sveriges kommuner och regioner (SKR) förespråkar AI redan i lågstadieskolan. Det skriver Martin Tunström på ledarplats.

Smink blir vanligare bland mellanstadiebarn. Det visar en ny undersökning från Lilla Aktuellt där 44% av barnen mellan 9 och 12 år svarar att de sminkar sig. Moa, Ebba och Gabbe går alla sjätte klass på Sånnaskolan i Åhus och har olika tankar om smink.

Rasism, kvinnohat och antisemitism är en del av många lärares vardag. En majoritet av högstadielärarna uppger att man på deras skola har stora problem med att elever uttrycker sig nedsättande, kränkande eller hatiskt, enligt en ny undersökning från Sveriges Lärare. Och det kryper allt längre ned i åldrarna.

Tid, systematik och tydliga rutiner. Det är avgörande för ett framgångsrikt arbete mot hat, kränkningar och extrema och antidemokratiska åsikter i skolan. Det menar SO-lärarna Martin Cedercrantz och Annika Jeppsson.