Här ger vi en kort bakgrund till statistiken över särskilt stöd i grundskolan per den 15 oktober. Vi beskriver särskilt stöd, hur data som statistiken baseras på samlas in, populationen och hur statistiken går att använda vid jämförelser över tid. (pdf)

Andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs nio, vilket innebär att stödet sätts in i slutet av grundskolan. Särskilt stöd är vanligare bland pojkar än bland flickor. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren. Det visar ny statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2021/22.

I denna promemoria sammanfattar vi statistiken över särskilt stöd i grundskolan. (pdf)

Eleverna i störst behov av hjälp får inte alltid det stöd de har rätt till. Skälet är ofta bristande tillgång till rätt kompetens. Det framgår av denna rapport om en ohållbar orättvisa i den svenska skolan. (pdf)

De elever som behöver särskilt stöd i grundskolan får det inte förrän i årskurs 9, vilket är alldeles för sent. Brist råder på specialpedagogisk personal. Dessutom är underskottet störst i områden med sämre förutsättningar från början, visar den rapport vi nu lägger fram, skriver Åsa Fahlén, LR.

Flera av de internationella företag som är etablerade i västra Bergslagen har under flera år framfört önskemål om en internationell skola, för att kunna locka arbetskraft från andra länder. Nu utreds möjligheterna för att starta en sådan skola i Ludvika eller Smedjebacken.

74 grundskoleelever stängdes av från skolor i Göteborg under förra året. Det är en kraftig ökning jämfört med 49 elever 2019.

Fyra av tio niondeklassare i Ronneby går ut högstadiet utan att ha klarat kunskapskraven i alla ämnen. Det visar siffror från Skolverket. Det är den sämsta siffran i länet. Lärarförbundets ordförande i Ronneby menar att det hör ihop med bristen på behöriga lärare.

En skola i Uppsala vägrade lämna ut ett barn till sin pappa. Nu döms rektorn för tjänstefel som litade på mammans uppgifter utan att kontrollera om de stämde, skriver Upsala Nya Tidning.

I en promemoria som Utbildningsdepartementet nu skickar ut på remiss föreslås ett etableringsstopp för nya skolor och fritidshem med konfessionell inriktning. Syftet med förslaget är bland annat att stärka en likvärdig utbildning och motverka religiös påverkan i skolan.

Svensk skola brister i likvärdighet och skillnaderna är särskilt tydliga när man jämför landsbygd med storstad. Det skriver Svenskt Näringslivs policyexpert Gustav Blix, som menar att kommunerna måste ta ökat ansvar för bristande skolresultat – med hjälp av Skolverket.

På Oxievångsskolan erbjuds sedan 2019 samtliga sjundeklassare ett ”trivselsamtal” med skolkurator Maria Fossen. Målet är att fånga upp elevers eventuella problem eller brist på trivsel och trygghet, och att göra något åt det, både på individuell och organisatorisk nivå.