Gymnasievalet är i full gång och elever i hela Sverige väntar på besked. En av de stora frågorna för eleverna är om de ska välja högskoleförberedande eller yrkesprogram. "Jag är lite nervös om jag kommer in på just det jag vill", säger niondeklassaren Linn Eriksson i Forshaga.

När Emma Johansson, 28, gick ut anpassat gymnasium fick hon jobb direkt – men det är långt från vanligt. Ny statistik från Skolverkets visar att bara var tredje elev som gått ut anpassat gymnasium har ett arbete.

Var tredje flicka i nionde klass vågar inte räcka upp handen och fråga om det är något de inte förstår under en lektion, visar Stockholms stads elevundersökning. Omkring 90 procent av de som svarat på enkäten uppger att de känner sig trygga i skolan. Men när det kommer till att våga fråga ser det annorlunda…

Att börja skoldagen en timme senare vore en kostnadseffektiv insats för att stärka elevers psykiska välmående. Den kan enkelt kompenseras genom ett något mer kompakt schema eller en senare sluttid på eftermiddagen, skriver gymnasieeleven Linus Skoglund.

Det är inte pengar som saknas i det svenska utbildningssystemet, skriver krönikören Inger Enkvist.

Öppet hus och föräldrars åsikt väger tyngst när halländska niondeklassare väljer vad de ska plugga i gymnasiet. Det visar en ny analys från TEK kompetens som nu efterlyser bättre vägledning och krafttag för att få fler unga att välja tekniska utbildningar.

Byggläraren Mikael Eddelid i Östersund vill se fler tjejer inom byggbranschen för att motverka machokulturen och förbättra arbetsmiljön. Han ser många fördelar med fler tjejer, inte minst att de är mer mogna och har bättre säkerhetstänk.

Ett nytt förslag från Skaraborgs kommunalförbund är att minska platserna på populära gymnasieutbildningar för att styra elever mot bristyrken, något P4 Skaraborg tidigare har berättat. Men det är inte rätt lösning, enligt Camilla Bergman som jobbar som SYV, studie- och yrkesvägledare, i Falköping.

I en del fylker har elevene ikke fått fravær ved besøk hos helsesykepleier. Det er det nå slutt på. 

Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen där arbetsmarknadens behov ska styra utbildningsutbudet, vilket kan skapa både motivationsproblem och utmaningar i klassrummet, menar yrkeslärarna.