Pigerne fra Egaa Gymnasium havde selv været kede af et forbud mod tørklæder, da de gik i grundskole.

Det är bra att fler vill utbilda sig efter gymnasiet. Men det urholkar också värdet av utbildning, skriver Anela Murguz på ledarplats.

De som saknar gymnasiebetyg kan för lite för att få ett jobb på dagens arbetsmarknad. Deras enda alternativ är att fortsätta i skolan. Men att då sänka kraven och ta bort betyget F vore en dålig idé. Det skriver Per Måhl, fristående sakkunnig i betygsfrågor.

Svært få ungdommer vet hvem de skal ta kontakt med hvis de kjenner noen som de tror holder på å bli radikalisert. Det er ett av funnene i en ny studie fra Senter for ekstremismeforskning ved Universitetet i Oslo.

Den här broschyren tydliggör hur ämnesplanen är uppbyggd, hur ämnesplanens olika delar förhåller sig till varandra och hur det är tänkt att du som lärare ska använda den för att planera och genomföra undervisningen samt sätta betyg. (pdf)

Sjukhus och annan omsorgsverksamhet riskerar att bli utan varor på grund av lastbilsförarbrist. För få transportutbildningar på landets gymnasier pekas ut som en av orsakerna till att det saknas förare.

I veckan har höstterminen dragit igång på många gymnasieskolor runtom i landet, men på en del håll har terminsstarten kommit att förknippas med kränkningar, våld och vandalism.  

Yrkesprogram ska från och med höstterminen 2023 innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning. Här har vi samlat några framgångsfaktorer hur skolor arbetar med detta idag.

I Sifo-undersökningen där barn har fått ranka vad de anser är viktigt för en god skolgång lyfter de bland annat upp vikten av studiero i klassrummet, trygghet i skolan och vikten av att ha vänner som centrala delar. (pdf)

Studiero i klassrummet, att känna sig trygg i skolan, få stöd i skolarbetet och att ha vänner – det hamnar högst upp på listan när barn får uppge vad de tycker är viktigast för en bra skolgång. Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Bris.

Rekryteringsprognoserna för skolan har förändrats markant de senaste åren. Behov och förutsättningar skiljer sig åt mellan ämnen, skolformer, kommuner och skolor. Varför ser det olika ut? Och vad krävs från huvudmännen och staten för att möta behoven? (pdf)

De senaste fem åren har prognoser över behovet av lärare förändrats kraftigt. Samtidigt skiljer sig den demografiska utvecklingen mellan olika delar av landet. Det gäller både antalet barn och unga och tillgången till arbetskraft.