Högpresterande elever är ofta understimulerade på lektionerna, enligt en granskning av Skolinspektionen. På Viktor Rydbergs gymnasium har lösningen varit att ge lärare och elever tid för dialog, återkoppling och reflektion.

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets gymnasieskolor, visar en granskning från Skolinspektionen. "Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever", säger pedagogen Mona Liljedahl.

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. "Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd", säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Skolan har inte sällan svårt att anpassa undervisningen för de elever som har bäst förutsättningar att nå toppresultat. De högpresterande eleverna löper därmed risk att bli sittande sysslolösa eller att få repetera uppgifter, trots att det inte behövs.

Skolan måste lära eleverna att vara snälla mot sig själva. Att allt över godkänt är en bonus, säger Måns Boström, lärare på ESS-Motivation.

Hård press i grundskolan körde självförtroendet i botten. Med hjälp av undervisning på distans har Leona Dahlqvist fått tillbaka tron på sin förmåga.

Skolinspektionen har i år granskat hur undervisningen för högpresterande gymnasieelever utmanar och stimulerar deras lärande. Granskningen visar att det saknas anpassade utmaningar för dessa elever på flera skolor. Vanligt är också att högpresterande elever upplever prestationsrelaterad stress.

Alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Granskningen visar att högpresterande elever ofta saknar anpassade utmaningar. Speciellt utmärker sig matematikundervisningen. (pdf)

Vid en tredjedel av lektionerna i svenska gymnasieskolor måste undervisningen bli bättre anpassad för högpresterande elever, det framkommer av granskning från Skolinspektionen. Särskilt utbildningen i matematik borde utvecklas, där bedöms över 40 procent av lektionerna ge för låg stimulans.

Hallå där Joacim Ramberg, forskare på Stockholms universitet som undersökt sambandet mellan skolors ledarskap, kultur och lärares samarbete med gymnasieelevers skolk.

I Kumla har flera elever som haft en svår skolgång återupptagit sina studier efter ett länsövergripande projekt att hjälpa hemmasittare.

Få studenter som missar sin gymnasieexamen med ett fåtal kurser går över till komvux, och ännu färre lyckas ta sin examen där.