Migrationsöverdomstolen fattar beslut om den så kallade gymnasielagen på fredag nästa vecka. Framtiden för omkring 9 000 ensamkommande unga ensamkommande avgörs då. Miljöpartiet vill fortsätta hjälpa ensamkommande som drabbas om gymnasielagen underkänns. Men Liberalerna motsätter sig det.

Snart kommer Migrationsöverdomstolens beslut om den så kallade gymnasielagen, som skulle ge unga ensamkommande en andra chans att få stanna i Sverige. Om domstolen underkänner lagen säger Maria Ferm (MP), att hon vill ha en annan lag, så att de ändå ska få stanna.

Nästa vecka kommer beskedet om den omstridda gymnasielagen ska börja gälla. Lagen skulle ge unga ensamkommande en andra chans att få stanna och börja på gymnasiet. Men nu har många av dem blivit hemlösa.

Hassan Ahmadi har svårt att koncentrera sig på studierna. Frustrationen över att ha hamnat i ofrivilligt väntläge är stor. Och han är inte ensam. På Jämtlands gymnasium får kuratorn ta emot många samtal från oroliga ungdomar.

Nu finns officiell statistik om kostnader för kalenderåret 2017. Statistiken ger en fullständig bild av kostnader för förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning.

Kostnaden för landets skolväsende, från förskola till och med vuxenutbildning, landade på 276,3 miljarder kronor i fjol. Det var en ökning med 11,2 miljarder (4,2 procent) jämfört med föregående år.

Många av de ensamkommande som väntar på besked om tillstånd att stanna i Sverige med hjälp av gymnasielagen har inte rätt till någon bostad. I Uppsala och i flera andra kommuner har det lett till en akut situation med hemlösa ungdomar som samtidigt går på gymnasiet.

Runt om i Sverige riskerar nu ungdomar som sökt uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen att hamna på gatan. Varken Migrationsverket eller kommunerna har något ansvar för att hjälpa dem med boende.

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

Christian Mets är ett av tio elevskyddsombud på Rinmangymnasiet i Eskilstuna, med ansvar för att elever, lärare och övrig personal ska känna sig trygga på skolan.

Anmälningarna om hot och våld i gymnasieskolan ökade kraftigt mellan 2012 och 2017. "Det är en oroväckande trend, även om det inte är det normala på landets gymnasieskolor", säger Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Jonas Waxlax är lärare med ansvar för säkerheten på Gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Han tycker att det finländska systemet ger ökad trygghet.