Frukost i skolan, rätt att ta en egen paus under lektionen och tydliga mål för varje ämne. Det ger extra energi till eleverna på individuellt alternativ.
Andelen har visserligen ökat, men fortfarande är det bara fyra procent av eleverna på språkintroduktion som går på en friskola. Ersättningsmodellen tros vara förklaringen.
Språkintroduktion ska inte vara det enda introduktionsprogrammet för nyanlända, tycker statliga utredaren Ebba Östlin. "Många kan klara ett annat program om de får studiehandledning", säger hon.
Bara var femte elev som börjar på ett introduktionsprogram tar examen från ett nationellt gymnasieprogram inom fem år. Ytterligare 8 procent får studiebevis. Framgångarna för gymnasiets ”nya” modell har uteblivit.
Nyanlända måste klara grundskolekurserna innan de blir utvisade eller för gamla för gymnasiet. Samtidigt måste lärarna upprätthålla kunskapskraven. "Det blir hur mycket konflikter som helst", säger läraren Åke Rosén.
Läraren Anders Enström har valt att helt ta bort läxorna för sina högstadieelever för att i stället utveckla och förbättra inlärningen under sina lektioner.
Förra veckan fick vi ännu ett exempel på hur marknadstänkandet leder fel i skolan. Samtidigt som industrin och välfärden skriker efter gymnasialt yrkesutbildad kompetens kunde vi läsa om skolan som lockar elever genom att utbilda till yrken som ”youtuber” eller ”influencer”, skriver Anna Ekström (S).
En svart kvinna i profil, en knuten näve och budskap som "Black Power" och "Power to the People" blev för mycket för Katedralskolan i Lund. Affischer som en elevgrupp ligger bakom upplevdes som aggressiva och obehagliga, enligt rektorn. Nu har planscherna plockats ner. "Icke-vita elever hade precis börjat våga höja rösten", säger eleven Maya Mbog…