Det viktigaste är inte att elever kommer in på gymnasiet. Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och aktiva samhällsmedborgare, enligt Kent Andersson som berättar om sina åsikter om det nya yrkesprogrammet.

Andelen som söker yrkesprogram har ökat något inför det här läsåret. Men en utmaning är att få fler unga att välja program där det finns gott om jobb. "Det finns stereotyper och fördomar som påverkar valen", säger Mikaela Zelmerlööw, Skolverket.

Väljer man att fördjupa sig i ett ämne riskerar man samtidigt att sänka sitt slutbetyg när elevens betyg på den högsta avslutade nivån sätts för hela ämnet, skriver Tim Svanberg på ledarplats.

Tuffa tider i byggbranschen gör att få byggelever tar sig ut som lärlingar för att avsluta sin utbildning. I Västerbotten får bara hälften en lärlingsplats.

Drygt en av tio unga mellan 25 och 29 år saknar arbete eller plugg att gå till. "Fruktansvärt tragiskt, säger Kajsa Hallmans, som arbetar med frågan på småländska höglandet i Jönköpings län. Hon menar att det behövs fler sätt för unga att ta sig in på arbetsmarknaden.

Alla yrkesprogram har sin egen historia. Barn- och fritidsprogrammet började utkristallisera sig i slutet av 1800-talet, med barnträdgårdslärarinnor och arbetsstugor.

När Karin Edströms 17-åriga dotter förstod att studentmössan skulle kosta 3639 kronor försökte hon häva köpet hos ABC-gruppen – men fick blankt nej. – Det är ingen skillnad på det här företaget och de som lurar pensionärer på lotteri- och telefonabonnemang. Det är så otroligt utstuderat, säger Karin Edström. ABC-gruppen menar i sin tur att…

Mats Ek, yrkeslärare på el och energiprogrammet, är försiktigt positiv till förslaget om nya yrkesprogram, med mer fokus på yrkesämnen och mer tid för praktiskt lärande. Samtidigt ser han risker med sänkta krav på förkunskaper.

Den 1 juli 2025 träder den nya gymnasiereformen i kraft och ersätter kurs­betyg med ämnes­betyg. Vilka konsekvenser får det?

Helt nya och mindre omfattande yrkesprogram – med speciella yrkesprov. Så vill regeringens utredare få fler elever att klara av gymnasieskolan. "För att dessa nya program ska lyckas behövs nationell reglering och tillräckliga resurser", säger Sveriges Lärares Anna Olskog.