Och genast kom jag att tänka på skräckrapporterna om den svenska skolan. Enligt Skol­verket har svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse minskat kraftigt sedan ­början av nittiotalet. Å andra sidan stiger betygen, skriver Ronnie Sandahl i en krönika.

För åtta år sen hade Slottegymnasiet i Ljusdal 15 valbara program. Nu har de tio stycken, och färre nior än förra året sökte sig till Slottegymnasiet i år. – Endast 48 procent av niorna i Ljusdals kommun sökte sig till oss i år, säger rektor Inga-Lill Öjemark.

Nästan samtliga av gymnasielärarna går över till det nya gymnasieförbundet. Endast ett par stycken har valt att inte skriva på för övergång. En trygghetsklausul i det nya kontraktet antas vara en anledning till att motståndet mot att jobba i Kunskapsförbundet Väst har minskat.

Varken Emanuel- eller Sandbäcksskolan i Sjöbo har haft någon spansklärare under höstterminen, trots att eleverna nu är inne på läsårets sjunde vecka. Rektorerna lovar dock att eleverna ska kompenseras.

Elever som byter program i gymnasiet innebär kostnader för kommunen. – Det är ett bekymmer, men man får vara beredd att ta den kostnaden. Det är bättre att de byter än hoppar av, säger Stefan Bäckström (C) ordförande i lärande- och kulturnämnden i Hudiksvall.

Skolverket avslår Kalix kommuns ansökan om att få starta en riksrekryterande utbildning, inom film och tv, med eget examensmål.

Att gymnasieelever byter program så sent att de tvingas gå om ett år kostar svenska kommuner 700 000 kronor per år. Störst antal byten i Sverige gjordes förra året i Hofors.

I juni gick den första kullen gymnasieingenjörer ut sitt fjärde år. Hälften av dem har redan fått jobb, visar en undersökning från Ingenjörssamfundet.

"Folk var väldigt, väldigt, väldigt fulla. Men polisen gjorde ingenting". Det säger en elev på Heleneholms gymnasium i Malmö, som var med på insparksfesten i fredags då fem personer fick föras till sjukhus.

Problemet med för tidiga avhopp från skolan ska nu åtgärdas. Regionförbundet Östsam satsar på att utveckla nya arbetsmetoder i medlemskommunernas skolor.

Hur gör vi för att gymnasie­elever inte ska hoppa av sin utbildning? Den frågan diskuterade gymnasielärare i går som en del av Jämtlands Gymnasieförbunds Vinna-projekt.

I länet är det störst andel gymnasieelever från Strömsunds kommun som hoppar av ett program och börjar om på ett nytt. Minst andel avhopp har eleverna från Krokoms kommun.