Att gymnasieelever byter program så sent att de tvingas gå om ett år kostar svenska kommuner 700 000 kronor per år. Störst antal byten i Sverige gjordes förra året i Hofors.

I juni gick den första kullen gymnasieingenjörer ut sitt fjärde år. Hälften av dem har redan fått jobb, visar en undersökning från Ingenjörssamfundet.

"Folk var väldigt, väldigt, väldigt fulla. Men polisen gjorde ingenting". Det säger en elev på Heleneholms gymnasium i Malmö, som var med på insparksfesten i fredags då fem personer fick föras till sjukhus.

Problemet med för tidiga avhopp från skolan ska nu åtgärdas. Regionförbundet Östsam satsar på att utveckla nya arbetsmetoder i medlemskommunernas skolor.

Hur gör vi för att gymnasie­elever inte ska hoppa av sin utbildning? Den frågan diskuterade gymnasielärare i går som en del av Jämtlands Gymnasieförbunds Vinna-projekt.

I länet är det störst andel gymnasieelever från Strömsunds kommun som hoppar av ett program och börjar om på ett nytt. Minst andel avhopp har eleverna från Krokoms kommun.

Var tjugonde elev som går första året på gymnasiet börjar om på ett nytt program ett år senare. Förra läsåret handlade det om 5 000 elever. En omstart är bra för eleven men dyrt för kommunen. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Sjöbo får ett eget kommunalt gymnasium redan nästa år. Ystad kommun tar över Österportgymnasiet och Parkgymnasiet 1 januari 2016. Samtidigt upplöses Sydskånska gymnasieförbundet.

En djungel av information, för lite hjälp från skolan och svårigheter att klara utbildningen. Det är några skäl till att 1 av 20 gymnasieelever byter program och går om den första årskursen på gymnasiet, visar Skolverkets granskning.

Energiprogrammet, eller bygg- och fordonsprogrammet, är de gymnasielinjer som snabbast ger jobb.

Var tjugonde elev som går årskurs 1 i gymnasieskolan börjar om på ett nytt program ett år senare. För eleverna innebär omstarten en ny chans, men för kommunerna är det en stor kostnad. Med bättre studie- och yrkesorientering i grundskolan skulle kommunerna kunna spara pengar och färre elever behöva gå ett extra år i gymnasieskolan.

Medier beskriver gymnasieskolan som en bransch i kris. Anledningen till krisen skulle vara att elevkullarna minskar drastiskt och bakom hörnet lurar därmed konkurserna för fristående skolor. Men det är inte korrekt, menar Mats Söderberg, utredare vid Sveriges kommuner och landsting.