Är det dags att närvaro faktiskt blir en faktor som får spela roll för hur mycket jobb och tid vi pedagoger ska lägga ner för att hjälpa våra elever att tillgodogöra sig de kunskaper de behöver för att ta sig vidare i livet, skriver Kristina Bertilsson.

Linköpings skolor ska få ett tydligare stöd i arbetet med att skapa trygghet och studiero. En ny handlingsplan för grundskolan och gymnasieskolan förtydligar bland annat vad personal har för befogenheter att ingripa.

Vad kännetecknar hedersrelaterat våld? Vilka svårigheter kan barnen möta? Vad kan man göra i förskola och skola? Forskaren Hanna Cinthio gästar Rektorspodden. (webbradio)

I den här rapporten är det ungdomarnas röster som står i fokus. Vi har träffat unga personer som harhoppat av gymnasiet inom tre år från att de började, och bett dem berätta om sina erfarenheter, valoch motiv. (pdf)

I den här studien presenteras resultat från en studie där unga personer från Malmö har kommit till tals om varför de har gjort avbrott från sina gymnasiestudier och vad som hade kunnat förhindra det.

Psykisk ohälsa bland unga i Sveriges skolor når alarmerande nivåer, särskilt bland gymnasietjejer där var fjärde elev kämpar med stress och oro för framtiden. Det framgår av en rapport från Tim Bergling Foundation, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd.

Tim Bergling Foundation släpper tillsammans med Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd en ny elevundersökning om hur skolan påverkar ungas mående. (pdf)

Widar Andersson ställer frågor om hur det går till att utbilda sig till en bra arbetare i Sverige idag? Svea Persson är lärling i bygg och Casper Regn är lärling i el. Peter Varma är rektor på Praktiska gymnasiet i Norrköping. (webbradio)

Många kurser på gymnasiet är faktaspäckade och yrkesspecifika. Exempel­vis kursen ”byggnadsverk” på Luleå gymnasie­skola där eleverna måste söka kunskap i renodlad branschlitteratur. Malin Viklund har utvecklat en rad lässtrategier för att hennes elever ska kunna ta till sig svåra texter.

Vår nya rapport visar att elevernas behov är lågt prioriterade när undervisningstiden fördelas mellan olika kurser, skriver Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand från Sveriges Lärare.

När timplanerna avskaffades på gymnasiet var ett av argumenten att garanterad undervisningstid skulle vara flexibelt och utgå från elevernas behov. Så blev det inte. "Hanteringen av undervisningstid sker schablonmässigt utan hänsyn till eleverna", säger Anne Pihlo, Sveriges Lärares nationella skolformsförening för gymnasiet.