För den som inte riktigt vet vilket program man ska välja kan oftast ett yrkesprogram ett bättre alternativ än ett högskoleförberedande program, skriver Anna Hedberg, Svenskt Näringsliv.

Gymnasievalet pågår för fullt. I dag ingår de kurser som krävs för att söka till högskola i alla program. Och skollagen har ändrats, med målet att få fler att välja yrkesprogram. Ändå vet inte 38 procent av de elever som deltagit i undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024” om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen.

Flera branscher ropar efter yrkesutbildade. Samtidigt visar P4 Östergötlands enkätundersökning att gymnasier med praktiska utbildningar fått svårare att hitta praktikplatser till sina elever.

Malte Lindgren är bara 12 år, men är redan gymnasieelev. Han är en av de elever från olika delar av Sverige som går spetsutbildningen i matematik vid Luleås gymnasieskola.

En ny spetsutbildning i fysik startar i år vid gymnasiet i Luleå. Det är en utbildning som bara finns på två andra platser i landet och den riktar sig till elever från hela Sverige.

Gymnasievalet i Örebro län är i full gång och valet av program kan påverka framtidens arbetsmarknad. Enligt en ny rapport från Arbetsmarknadskunskap, som bygger på svar från elever i bland annat Örebro län, är det viktigt att ungdomar väljer utbildningar som matchar branschernas behov.

Följ tre råd vid gymnasievalet – och gå en ljusare framtid till mötes. ”Du kan få chans till ett intressant jobb direkt, men du har också chansen att plugga vidare”, säger Maria Bernhardsen, Svenskt Näringsliv.

Enskilda lärare ska inte behöva vara ansvariga för att ordna APL till yrkeselever, enligt Erik Ehn Blomgren på Sydsvenska Handelskammaren. "Det måste finnas någon form av offentlig funktion och systematik som hanterar APL", säger han.

Hur hittar vi lärare gnistan hos de som redan har gett upp? Och kanske ännu viktigare: Ska vi ens vara ensamma i det ansvaret? Det undrar gymnasieläraren Setayesh Kormi Nouri.