En annorlunda men mycket uppskattad lektion i hemkunskap fick en grupp niondeklassare på Katarinaskolan i Uppsala.

Bristen på behöriga lärare i hem- och konsumentkunskap är akut. Men nya initiativ på lärosätena ska försöka vända skutan.

Bonddottern Lisa Persson blev förstelärare i hem- och konsumentkunskap. Hon vill att eleverna ska förstå att ämnet är viktigt och brinner för likabehandling och skolutveckling.  

Inget talar för att hem- och konsumentkunskap får fler timmar. Lärarförbundet prioriterar just nu lärarbristen.

”Och hur ska du veta att vi har lagat mat hemma? Och om det blev gott?” Åttondeklassaren som hade ställt frågan tittade lite finurligt på mig, skriver Annika Hofsten, lärare i hem- och konsumentkunskap.

På Bergaskolan i Malmö bedrivs hemkunskapsundervisning utan praktiska moment. "Det finns goda grunder för att hävda att sådana måste finnas", säger Anna Österlund, Skolverket.

Eleverna på Bergaskolan i Malmö får klara sig utan praktiska moment i hemkunskapen.

Riksdagspartierna är överens – idrott och hälsa får fler timmar. Men ämnet hem- och konsumentkunskap engagerar inte lika mycket.

Anette Karlsson är ny ordförande i Lärarförbundets ämnesråd Hushålls­vetenskap. Hon brinner för ämnesutveckling och arbetsvillkor och vill att hem- och konsumentkunskap får fler timmar och att ämnet kommer in på gymnasiet.

Cecilia Hjelte är hem- och konsumentkunskapslärare och tävlar samtidigt i bodyfitness. Hon tycker att många barn i dag sov­er för lite och äter för dåligt. De behöver tidigt få lära sig om kost, sömn och träning.

Blir man smart av fisk? Varför gör man semlor? Hur gör man Coca cola? Hem- och konsumentkunskaps­läraren Marielle Lausch brukar börja terminen med att låta eleverna skriva frågor på lappar. Hellre diskussioner i klassen än föreläsning, är hennes recept.

Johan Hultberg (M): Ta vara på ungas miljöintresse – skapa medvetna konsumenter.