När elevernas kunskaper om franska revolutionen skulle sättas på prov, stegade tre historiska gestalter in i salen och tog över lektionen. "Alltid kul att kunna bjuda på sig själv", säger läraren Mikael Fransson.
För mig som lärare i de samhällsorienterande ämnena är det få delar i läroplanen som är så tydliga som just kunskapskravet som berör Förintelsen, skriver Karin Boberg i ett blogginlägg.
IS sönderfall, kriget mot terrorismen och situationen för befolkningen i Syrien. I sex veckor jobbar samhällstvåorna på Sjölins gymnasium med caset Ingenmansland.
Alla landets högstadieskolor får i höst en klassuppsättning pocketböcker av Hédi Frieds "Frågor jag fått om Förintelsen". Drygt 100 000 böcker skickas ut till niondeklassarna inför skolstarten.
Trycket på lärarprogrammet på Linköpings universitet minskar. Men det gäller inte gymnasielärare i historia, berättar Roger Klinth, prorektor på Linköpings universitet.
Ovanligt många svenska skolklasser besökte förintelselägret Auschwitz förra året. Totalt 44 000 svenskar besökte koncentrationslägret under 2017, många av dem var skolklasser.
Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse. Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.
När vi undervisar om historiebruk så ger det möjligheten för eleverna att själva öppna ögonen och upptäcka hur mycket historia det finns runt omkring dem, skriver Elina Rensfeldt.
För att kunna vara en förebild krävs en stark självkänsla, en trygghet i identiteten. Under de senaste sjuttio åren har dock en systematisk nedmontering av den svenska identiteten ägt rum via skolan. Historieundervisningen har utarmats. Minsta ord som tyder på en glädje över svenskhet angrips med statliga medel, skriver Dan Korn, författare, journalist och folklivsforskare.