Regeringen har beslutat att tilldela medel för att genomföra och främja hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. Hågkomstresorna och utbildningsinsatserna genomförs av svenska kommittén mot antisemitism, Voksenåsen AS och Forum för levande historia.

Det är ett viktigt ämne, att prata om ämnet, enligt historieläraren Antonio Serra som har varit ansvarig för olika ämneslag i över 20 år. Att diskutera kursplaner och utvecklingsfrågor är bland det bästa han vet.

Gymnasieläraren Katarina Kvennberg i Lund tar sig an det ”gedigna klassrumsarbetet” med både uppfinningsrikedom och engagemang. Nu belönas hennes insatser med Vitterhetsakademiens pris för ”berömvärd lärargärning i ämnet historia”.  

Undervisning om Förintelsen kan innebära utmaningar för dig som lärare eftersom ämnet är komplext och kan väcka starka reaktioner hos eleverna. Här får du stöd i att planera och genomföra din undervisning om Förintelsen.

Ungefär en fjärdedel av niondeklassarna kan inte förklara orsakerna till förintelsen, visar en analys av flera års nationella prov i historia som gjorts på Malmö universitet.

Regeringens besked att den nya timplanen för grundskolan införs först hösten 2024 möts med frustration bland historielärarna. "Vi tycker det här är väldigt sorgligt och märkligt", säger Anders Persson, ordförande i Historielärarnas förening.

För många lärare är det svårt undervisa om Israel-Palestina och därför har Malmö stad tagit fram hjälpmedel i text och film. Det handlar bland annat om bakgrund, fakta och metoder att använda i klassrummet.

Teachers are being given anti-racism training in Wales as pupils have spoken of their experiences of racist bullying and feeling isolated in schools. Wales is the first UK nation to make the history of Britain's colonial past mandatory in school lessons.

Var fjärde niondeklassare kan inte förklara varför Förintelsen ägde rum. På nationella provet ger de många detaljer om vad som hände i koncentrationslägren, men klarar inte att beskriva det historiska sammanhanget.  

Skolverkets nya kursplan för gymnasieundervisning i historia förstärker den kritiserade trenden med alltmer abstrakta mål i skolan. Det skriver Thomas Hermansson i en ledare.

Gymnasieskolans elever behöver lära sig grund­läggande historie­kunskap. Låt högskolans lärare ta hand om de abstrakta teorierna, skriver läromedels­författaren Hans Almgren.

Läroplanen är lanserad – men fortfarande dröjer regeringen med besked om de nya timplanerna. "Lärarna vittnar om stress och att undervisningen blir forcerad," säger Anders Persson, ordförande för Historielärarnas förening.