Skolinspektionen efterlyser bättre stöd till elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling – annars riskerar de att tappa motivationen. Mellanstadieläraren Pernilla Olsson vill gärna erbjuda det stödet, men verkligheten står i vägen.

Smarta elever känner sig understimulerade i dagens skola. Kan det bero på att den har skapats av folkvalda fårskallar? skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats

Många elever som ligger i framkant får inte tillräckligt stimulerande undervisning, visar Skolinspektionens granskning. "Vi borde bli bättre på att jobba med de stora frågorna som kan vara lite obekväma som pedagog", säger läraren Karin Boberg.

En granskning visar att elever i åk 4 som kommit långt i sin kunskapsutveckling inte får tillräcklig stimulans.

En ny granskning från Skolinspektionen visar att skolor lägger stort fokus på elever som riskerar att inte nå målen, men missar de elever som ligger långt fram. Undervisningen bör i högre grad anpassas till dessa, menar Ulrika Rosengren, utredare på Skolinspektionen.

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av hur skolor arbetar för att elever i årskurs 4 som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling ska behålla sitt intresse för skolarbetet och ges möjlighet att nå längre. (pdf)

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av 29 grundskolors arbete med att säkerställa att de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling, med fokus på elever i årskurs 4, ska behålla sitt intresse för skolarbetet och ges möjlighet att nå längre.

En flicka jag var musiklärare för spelade piano fantastiskt bra och jag ville att hon skulle spela på avslutningen. Det tyckte tyvärr inte alla. Alla kan ju inte spela piano så det var orättvist. Hur kan det vara orättvist att någon är bättre på något om den har ägnat tusentals timmar åt övning i det?…

Det är fel att avveckla de framgångsrika spetsutbildningarna i gymnasiet. De möter elevers behov av stimulans och utveckling på ett sätt som skolan tidigare inte klarat av, skriver liberala politiker.

Ingen har turt å rokke ved den norske skolen på snart 100 år. Nå mener flere at det er på tide å satse på talentfulle barn. Skeptikerne frykter for det likeverdige norske samfunnet.

Att Ruben Linna hade en stor förmåga för matematik märkte hans föräldrar av redan tidigt. Han jämförde tal och sträckor och var duktig på huvudräkning långt innan han kunde läsa. Men när han började i skolan blev mattelektionerna tråkiga och motivationen sjönk då nivån var för lätt.

Regeringen har beslutat sig för att följa andra grannländernas exempel, och rekommenderar covid-vaccin till barn mellan 12-15. Ett beslut som många väntat länge på.