"Vad har regeringen för plan för att öka antalet män som påbörjar högre studier? Finns det ens någon sådan? Eller är det faktum att män inte vidareutbildar sig, i lika hög utsträckning som kvinnor, ett icke-problem för vår regering?", skriver Victor Kaustinen, Studie- och yrkesvägledare.

I dag presenterades utredningen om antagning till högskolan, där förändringar av reglerna kring högskoleprovet är en del. Hör Jörgen Tholin, utredare och universitetsdirektör vid Göteborgs universitet, och debatt mellan Benjamin Dousa, ordförande för Moderaternas ungdomsförbund och Elin Ylvasdotter, ordförande för (S)-studenter.

Utredare Jörgen Tholin föreslår en åldergräns på högskoleprovet. Ett annat förslag från utredaren är att antal tillfällen ska bli begränsade. "Jag tycker att det låter ganska dumt", säger Linda Lindström, en av dem som kommit in på sitt högskoleprov.

Det finns ett starkt samband mellan goda gymnasiebetyg och framgångsrika högskolestudier, skriver Lotta Engzell-Larsson.

Regeringens utredare föreslog på onsdagen att en åldersgräns på 19 år ska införas för att få skriva högskoleprovet. Det kommer att göra det svårare för gymnasieelever att komma in på utbildningen och sedan ut i arbetslivet, menar Lina Hultqvist, Sveriges Elevkårer.

Man ska inte få skriva högskoleprovet innan året man fyller 19, föreslår regeringens utredare. Det ska göra det tydligare att gymnasieprestationer ska vara huvudvägen in till högre studier.

Vilka meriter ska vägas in när man söker till högskolan? Regeringen vill se ett enklare system i framtiden och i dag presenteras utredningsförslagen på hur det kan se ut.

Sammanlagt fick 471 000 personer studiemedel under 2016, enligt årsredovisningen från Centrala studiemedelsnämnden, CSN. Det är en minskning för andra året i rad.

Antalet anställda på Umeå universitet har minskat kraftigt. Så kraftigt att det enligt fackordförande är ett ovanligt stort tapp jämfört med de andra universiteten i landet. Men enligt facket och rektorn kommer tappet inte att påverka studenterna.

Regeringen vill att de basår som ges vid högskolorna ska leda in studenterna på en av flera olika utbildningar, och inte som i dag till en specifik utbildning.

Allt fler väljer alltså högre studier. När högskolan startades 1977 hade bara sex procent av gävleborgarna högskoleutbildning. I dag är motsvarande siffra 18 procent.

Många som arbetar inom utbildningsväsendet har vittnat om att finländska studenters förkunskaper överlag är avsevärt bättre än de svenska studenternas, skriver Agnes Karnatz.