Det kostar pengar att utbilda sig.

Dick Harrisson sätter fingret på ett allvarligt problem. Högskolans finansieringssystem ger drivkrafter till sänkta kunskapskrav. Om inget görs riskerar vi att få ett Pisahaveri i högskolan. Nu måste kvaliteten gå före kvantiteten, skriver Sacos ordförande Göran Arrius.

Dick Harrisons lägesrapport är en varningssignal. Den högre utbildningen har havererat. I stället för att förmedla gedigen kunskap och träna studenterna i vetenskapligt tänkande handlar allt om pengar, skriver Elisabeth Sandlund.

Prorektor Paul Pettersson har av regeringen utsetts till vikarierande rektor på Mälardalens högskola efter Karin Röding, som lämnat posten för en tjänst på Utbildningsdepartementet.

Organisationslojala – inte professionslojala, det är vad vi är. Dick Harrison och andra visselblåsare som vägrar tiga i detta managementklimat, där allt vad kollegiala styrformer heter har urholkats, får det svårt. Och att förvänta sig någon reaktion från statsmakterna? Utbildningsdepartementet? UKÄ? Nej, de vet vad som pågår men gör inget. De gillar nog läget, skriver Lasse Ekstrand…

Universitetskanslersämbetet föreslår att öppna nätbaserade kurser, så kallade MOOCs, ska kunna rymmas och finansieras inom högskolan. Den nya utbildningsformen ska vara en möjlighet för lärosätena, inte ett uppdrag.

Nätkurser som alla får gå, utan krav på betyg och med obegränsat antal platser, föreslås införas på universitet och högskolor. Genom kurserna kan kunskap spridas till större grupper i samhället, och svenska lärosäten kan lättare synliggöra sig utomlands, enligt UKÄ. En målgrupp kan bli nyanlända.

Det finns kvalitetsproblem i svensk högre utbildning. Men det beror inte på att studenterna har för mycket inflytande – utan på att anslagen till lärosätena sänkts, vilket gör att undervisningen inte utvecklas. Det anser Johan Alvfors, Sveriges förenade studentkårer, som efterlyser mer studentinflytande.

Om Dick Harrison vill bidra till att öka kvaliteten i högre utbildning är det läge att sluta sparka nedåt och istället välkomna studenternas engagemang och studentkårernas inflytande. Det skriver företrädare för Lunds universitets studentkårer i en replik.

Den svenska högre utbildningen, åtminstone den som bedrivs på arbetsplatser likt min, har havererat. Men ingen vill att de här problemen skall offentlig­göras. Att höja rösten är tabu, skriver Dick Harrison, professor vid Lunds universitet.

Könsbundna föreställningar påverkar studievalen på Sveriges universitet och högskolor och 75 procent av professorerna män. Det måste vi rätta till, skriver Helene Hellmark Knutsson (S).

Ytterst handlar det om regeringen menar allvar med att kvaliteten i den högre utbildningen ska upprätthållas och till och med höjas. Om det ska bli verklighet behövs inte bara ord utan handling,skriver Tobias Hägerland och Alexander Maurits, Lunds universitet.