Innan man kommer med en massa lösningar bör man på ett systematiskt sätt visa att det faktiskt finns ett problem, skriver Fredrik Sandgren i svar om behovet av en universitetsreform.

Nu blir antalet utomeuropeiska studenter på universiteten färre. Inför kommande läsår minskar antalet biståndsfinansierande stipendier. På Umeå universitet är man orolig över utvecklingen.

Kunskapsutvecklingen i den svenska grund- och gymnasieskolan var en av de hetaste politiska frågorna under förra året. Det som däremot kommit att hamna i skymundan är situationen på våra högskolor och universitet. Även där råder kunskapskris. Det skriver Bengt-Urban Fransson på ledarplats.

Lars Vilks får inte hålla en planerad föreläsning på Karlstads universitet. Arrangemanget har bokats av. ”Vi kan inte garantera säkerheten”, säger universitetets säkerhetssamordnare Jan Gambring till Nya Wermlands-Tidningen.

Aldrig förr har så många personer fått studiemedel för eftergymnasiala studier eller utlandsstudier. Det visar CSN:s årsredovisning.

I stället för att kritisera studenter borde kraft läggas på att utveckla undervisningen så att den möter studenternas behov, skriver Johan Alvfors, Sveriges förenade studentkårer.

Ansträngning, plugg och tid är vad som krävs, även om det ytterst sällan nämns. Inlärning är inte något som bara sker, det är något vi gör. Man ska vara stolt över sina universitetsstudier, men de ska också vara något att vara stolt över, skriver Maria Ludvigsson på ledarplats.

Det nuvarande kvalitetsgranskningssystemet är ett av få inslag i den högre utbildningen som har inneburit en förstärkning av professionerna, skriver professorerna Lars Hallén och Ingemund Hägg i frågan om en universitetsreform.

Det råder högtryck inom svenskt studiestöd. Aldrig tidigare har så många personer fått studiemedel för eftergymnasiala studier och utlandsstudier. Samtidigt står 1,5 miljoner personer i skuld och är skyldig staten sammanlagt 202,3 miljarder kronor.

I fjol kvitterade cirka 340 000 personer ut studiemedel för eftergymnasiala studier, vilket är rekord. Förklaringen är att ungdomskullarna som lämnat gymnasieskolan och sökt sig vidare till högskola och yrkeshögskola varit ovanligt stora de senaste åren.

Högskolestyrelsen vid Högskolan Väst har fastställt lärosätets årsredovisning för 2014. Den visar att söktrycket till högskolans utbildningar fortsatt ligger mycket högt. Högskolans forskare får i allt högre grad sina resultat publicerade. Bokslutet visar på ett ekonomiskt överskott.

Lärosätena måste bli mer ­självstyrande, och lärare och professorer få mer makt över utbildningen. Men betygen bör sättas externt – och på en enhetlig skala, skriver sex forskare och författare.