Högskoleplatserna i Sverige minskade med 6 500 platser förra året. Lärosätenas kapacitet att ta emot studenter har försämrats, visar Universitetskanslersämbetets rapport.
Svensk högre utbildning är inte så dålig som utvärderingarna visar. Det är Universitetskanslerns sätt att mäta kvaliteten som får underkänt och det drabbar våra studenter och vårt rykte, anser Karin Åmossa, chefsutredare på Sveriges universitetslärarförbund.
Sverige behöver utveckla ett nationellt utvärderingssystem för skolan och Högskoleprovets användning som urvalsinstrument till universitet och högskolor bör minimeras. Det är två av slutsatserna i forskningsrapporten Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan − problem och möjligheter, som tagits fram på uppdrag av SNS Utbildningskommission.
Hela systemet för antagning till högskolan är snårigt och orättvist och måste göras om från grunden, hävdar forskare i en ny rapport. Forskarna vill bland annat införa åldersgräns för högskoleprovet. Men utbildningsminister Björklund försvarar de kritiserade meritpoängen.
Sveriges högre utbildning levererar goda resultat. Det är med tillfredsställelse jag kan konstatera det efter att Universitetskanslerämbetet har utvärderat ett mycket stort antal utbildningar, skriver Lars Haikola, universitetskansler.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) kritiserar Uppsala universitet för att det tagit för lång tid att lämna ut en allmän handling och för att en begäran om att få ta del av en allmän handling inte har hanterats korrekt.
Sex av tio elever i gymnasieskolans avgångsklasser planerar att inom tre år påbörja en högskoleutbildning. Göteborg och Lund är populäraste studieorterna. Det visar statistik från SCB.
I svensk högskolepolitisk debatt spelas olika kategorier av lärosäten ut mot varandra. Men kunskapsnationen Sverige måste röra sig bort från den ordning där olika kategorier av lärosäten har radikalt olika förutsättningar. Det skriver Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås.
Antalet högskoleplatser i Stockholmsregionen har blivit tusentals färre de senaste åren, en trend som spås fortsätta. Samtidigt är söktrycket till universiteten rekordhögt, och efterfrågan på högutbildad arbetskraft ökar.
Sex av tio elever i gymnasiets avgångsklasser planerar att påbörja en högskoleutbildning inom tre år. Av kvinnorna är det 69 procent som har sådana planer mot 48 procent av männen, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Hur mår utbildnings-Sverige, egentligen? Håller vi i Sverige på att skapa ett absolut jämlikt samhälle där alla är exakt lika ... obildade? Det frågar sig Lucas Hermans på ledarplats.