Framtidens högskola står inför utmaningar som kräver nya lösningar. Lönar sig högre utbildning, och i så fall för vem? Hur vanligt är det livslånga lärandet? Hur ska urvalet till högskolan hanteras, vilken betydelse har betyg respektive högskoleprovet? Detta är några exempel från skriftens "En högskolevärld i ständig förändring. Högskoleverket 1995—2012" olika teman.

Det Mikael Alexanderssons sagt om att lagen ändrats för sekretess vid anställning av rektorer stämmer inte. – Varken lagtexten eller förordningen har skrivits om, säger Mikael Westerberg på justitiedepartementet.

Betydelsen av bra avgångsbetyg från gymnasiet minskar efter några år för hur pass väl studenter klarar sina högskolestudier. Det visar en undersökning som IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har gjort.

Studentutbyte Sverige–USA gagnar båda länderna. Studier och forskning i USA stärker svenskarnas konkurrenskraft – och ger USA nya perspektiv. Det anser Adam Ereli från amerikanska UD, på Sverigebesök för att värva studenter och forskare till en rad stipendier.

Mikael Alexandersson tycker det var rätt av Högskolan i Halmstad att hemlighålla namnen på vilka som var hans konkurrenter när han förra året blev ny rektor.

Hur mycket pengar universiteten och högskolorna får utgår ifrån antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom olika utbildningsområden. Högskolorna klassificerar därför alla kurser på utbildningsområden.

Det finns brister i Högskoleverkets system för att utvärdera utbildningarna vid universitets och högskolor. Det visar en utvärdering som Uppsala universitet gjort i samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

Karlstads universitet lovordas som ett föredöme i hela landet i en ny rapport. Högskoleverket berömmer där det fina samarbetet med näringslivet.

År 2025 skulle Lunds universitet kunna vara dubbelt så stort. Så här vill universitetet breda ut sig.

Stockholms universitet ger studenter som har studerat vid universitetet förtur till några fristående kurser. Högskoleverket konstaterar att det enligt högskoleförordningen inte är möjligt att ge en sådan förtur och att universitetet inte kan kringgå högskoleförordningens regler om urval.

Sverige kan hamna i underläge - politiskt, kulturellt, socialt och även ekonomiskt - på grund av allt sämre kunskaper i andra främmande språk än engelska. Den varningen kommer från Camilla Bardel, som forskar i språkinlärning.

Frånvarande lärare riskerar att få sämre kontakt med sina kollegor och studenter. Vid Linköpings universitet förväntas de vara på jobbet minst 80 procent av arbetstiden.