På tisdag tillsätter regeringen och samarbetspartierna en utredning om hur ett förstatligande av skolan kan gå till. "Kommunaliseringen har lett till stora problem med likvärdigheten och att kvaliteten i undervisningen varierar så mycket", säger Nyamko Sabuni (L).

Vårt huvudargument för ett statligt ansvar för finansieringen av skolan är att de som formulerar uppdraget också måste ta ansvar för att det finns mandat, kompetens och resurser att utföra det. Det är svårt att förstå varför SKR motsätter sig det. Det skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund

I Sverige har elever skolplikt. Att den fullföljs av alla elever förutsätter att kommuner som har ansvar noga undersöker att alla elever finns i utbildning. (pdf)

Många av de huvudmän som ingått i Skolinspektionens tillsyn brister i sitt ansvar att bevaka elevers rätt till utbildning. En stor andel av huvudmännen har vidare inte tillräcklig kunskap om de regler som gäller kring beslut avseende skolplikten.

Det går inte att nu säga hur Socialdemokraterna framöver kommer att ställa sig till ett förstatligande av skolan, säger Gunilla Svantorp (S), ordförande i utbildningsutskottet. Partiet avvaktar den kommande utredningen.

Drygt 8 av 10 kommuntoppar säger nej till ett förstatligande av skolan. Det visar Dagens Samhälles enkät.

Ännu en gång läser vi en debattartikel om att staten bör ta över ansvaret för skolan. Ännu en gång kan vi konstatera att argumenten för hur det skulle leda till en bättre skola för elever och lärare saknas. Vi efterfrågar en utredning som går på djupet, skriver Mats Gerdau (M) och Kenneth Handberg (S)

När skolchefen blev reglerad i skollagen skickade lagstiftaren med en uppgift: Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Har den statliga regleringen haft någon betydelse?

De elever som har störst behov av erfarna lärare möter dessa i lägst utsträckning. Skolor i utsatta områden byter ledare i ett ohållbart tempo. Förmågan att kompensera för olika elevers skilda förutsättningar har krackelerat, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund, m.fl.

Det är vad som händer i klassrummet som gör skillnaden för svensk skola, inte i försämringar för friskolor, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Vi tror inte att en genomgripande och tidsödande skolreform kommer att gynna elever och lärare, påpekar Mats Gerdau (M), och Kenneth Handberg (S), SKR.