Nu försvinner brännbollen på vissa skolor för att elever ska slippa känna press. Brännbollen är en del av en större trend om att skona barn från motgångar, förluster och risker. Men när barn inte får lära sig att misslyckas går något viktigt förlorat, skriver Martin Melin (L).

På Töcksfors skola i Årjängs kommun får eleverna köra ett pulshöjande träningspass och äta frukost innan sina nationella prov. Syftet är att eleverna ska kunna koncentrera sig bättre under proven.

Traditionellt brukar eleverna dela upp sig i skolan: De musikintresserade går åt ett håll och sportkillarna ett annat. Men på Kronobergs skola i Växjö har musiken fört grupperna samman.

Det är inte eleverna som är svaga – det är vi vuxna som gör dem sköra genom att städa undan allt som innebär svett, frustration eller en smula rampfeber. Det skriver Annakarin Johansson Sandman och Linda Öholm, Internationella engelska skolan.

Trots att tillgången till hälsokunskap är en demokratisk rättighet får inte alla skolbarn samma verktyg för att må bra. För nyanlända och andraspråkselever riskerar undervisningen i idrott och hälsa att skapa en farlig hälsoklyfta. Skolan sviker därmed sitt demokratiska uppdrag, skriver Johanna Karlsson, språkforskare vid Lunds universitet.

De flesta av oss idrottslärare står helt konfunderade och undrar hur tusan det här ens skulle kunna vara en nyhet, skriver idrottsläraren Alexander Skytte om att brännbollen skulle vara på väg bort från skolan.

Brännboll är för många sinnebilden av svensk skolidrott på vårkvisten. Samtidigt väljer idrottslärare nu bort favoritsporten – av rädsla för att vissa elever känner sig utpekade och tappar självförtroendet.

Många idrottslärare väljer bort den klassiska våraktiviteten brännboll från sina idrottslektioner. Pierre Jakobsson, idrottslärare på Nyköpings högstadium Alpha, menar att många elever känner sig uttittade och kan få en negativ inställning till fysisk aktivitet i stort.

Praktiska moment som hör till i grundskolan, till exempel simning, slöjd och hemkunskap, skapar utmaningar när högstadieelever ska börja tas in på svenska fängelser. Enligt Kriminalvården är simundervisning och orientering de enda moment som helt kommer att utebli. I andra ämnen kan det variera från fall till fall.

Forskningen visar att idrottslärare är osäkra när det kommer till att undervisa dans och att de sällan inkluderar den rörelseformen i sina lektioner med elever, skriver Christopher Engdahl, lärarutbildare och forskare.

Färre elever duschar efter idrotten. Det visar en undersökning som MVT gjort. Psykologen Caroline Erkers menar att detta ofta beror på otrygghet, inte lathet. Hon säger att risken för att bli filmad eller fotograferad kan påverka. Hon lyfter fram duschbås och samtal med elever som möjliga lösningar för att skapa en tryggare miljö.