20 procent av alla högstadieelever deltar inte regelbundet på idrottslektionerna. Många känner att de inte duger och drar sig självmant undan. Det visar en färsk rapport från Skolinspektionen.

Håkan Larsson är professor i idrott. Han ställer sig kritisk till könsuppdelade idrottslektioner. Hör i klippet ovan vad han tycker skolor istället måste göra för att få fler elever att gilla idrott och samtidigt motverka traditionella könsmönster.

I normala fall sitter tjejer och killar tillsammans i klassrummen. Men i Krokoms kommun har Aspås skola valt att dela upp tjejer och killar i ett ämne, nämligen idrottslektionerna. I klippet ovan kan du höra varför de gjort så.

Vissa anser att duschen efter gympan bör göras obligatorisk och att idrottslärarna ska vakta så att ingen smiter undan. Men barn är människor med egen vilja, inte gulliga husdjur som är till för att dresseras av vuxna, skriver Anna Ekelund Nachman, liberal debattör, i en krönika.

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

För bara någon generation sedan var duschen efter skolidrotten inte särskilt ifrågasatt. Men i dag är det många elever som tycker att det är både obekvämt och pinsamt att duscha och byta om tillsammans med andra och därför låter bli helt.

Pinsamt och jobbigt, tycker vissa. Viktigt, tycker andra. Vad har du för tankar kring att duscha efter skolidrotten – hur gör, eller gjorde, du själv?

För bara någon generation sedan var duschen efter skolidrotten inte särskilt ifrågasatt. Men idag är det många elever som tycker att det är både obekvämt och pinsamt att duscha och byta om tillsammans med andra och därför låter bli helt.

Det blir allt viktigare att prata om hur vi ska bete oss mot varandra i omklädningsrummet. Det menar idrottsläraren Åsa Kjellberg som nu inför vett och etikettsregler i omklädningsrummet på Bjursåsskolan.

Det är glädje och svett utan gnäll när eleverna startar skoldagarna med ett pulspass tidigt på morgnarna. Eleverna i årkurs 6 på Lövängskolan i Västerås har fysisk aktivitet varje skoldag.

På Stureskolan i Boden bedriver man pulsbaserad träning i syfte att förbättra hälsan och studieresultaten för eleverna. Man startade träningsmetoden förra året och resultaten är positiva. En analys visar att meritpoängen ökat.

Mark Siegbahn, 36, förstelärare i idrott och hälsa på Drottning­högsskolan i Helsingborg.