Hur kan man öka elevernas inflytande över sitt lärande i idrott och hälsa? Genom att jobba med cirkusaktiviteter, menar idrottsläraren Matilda Lindberg som forskat i ämnet. – Det sätter igång kreativiteten och får läraren att se nya sidor av sina elever.

För att bryta stillasittandet bland barn och unga behövs ett rörelselyft för skolan, skriver debattörer från Hjärt-lungfonden, Karolinska institutet och Gymnastik- och idrottshögskolan.

Målarläraren Mikael Söderströms morgonfys får alla att vakna. På Dragonskolan blir eleverna ofta påminda om vikten av fysisk träning för att orka med jobbet som hantverkare.

Dansen är ofta styvmoderligt behandlad i idrottsundervisningen. Forskaren och lärarutbildaren Christopher Engdahl har flera konkreta tips för hur idrottslärare kan vässa sin dansundervisning.

Idrottslärare vittnar om hur svårt det är att genomföra fungerande simundervisning, visar en ny studie. – Det är genuint orättvist att lärarna fått ansvar att lära barn simma utan förutsättningar att klara uppgiften, säger forskaren Erik Hansson.

I 2017 vedtok Stortinget at elever på alle trinn skal sikres en time fysisk aktivitet daglig. Ap og Sp støttet vedtaket, men mener nå at det ikke lar seg gjøre.

Abdel i Askersund och Anna i Angered vill dansa och spela basket. Är de mest i behov av fler anställda på Försäkringskassan eller fler danspedagoger och baskettränare? När regeringen nu planerar att införa ett fritidskort hösten 2025 är frågan dessvärre relevant, skriver Håkan Sandh. 

Alla barn ska få lära sig simma i skolan. Men en ny studie från Uppsala universitet visar att det är stora skillnader i skolors simundervisning. På vissa skolor bedrivs ingen simundervisning alls. Men Skolinspektionen gör ingen kontroll.

Norrbotten har fått sin första certifierade Generation Pep skola. Det innebär bland annat näringsrik mat, aktiva raster och rörelsepauser dagligen. "Nu orkar jag mer i skolan", säger eleven Joar Mikaelsson.

Inför obligatorisk undervisning i psykisk hälsa inom ämnet idrott och hälsa för alla barn i årskurs 6 och 8 i grundskolan och gymnasiets årskurs 1, föreslår Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna vill se psykisk ohälsa som ett obligatoriskt moment inom ämnet idrott och hälsa. Förslaget omfattar barn i årskurs 6 och 8 och årskurs ett på gymnasiet. Totalt ska momentet uppgå till 10 timmar per årskurs. För att rymma psykisk ohälsa vill Kristdemokraterna samtidigt utöka antalet undervisningstimmar i idrott och hälsa.

Vi måste ge eleverna utrymme att själva testa, att vrida och vända på bitarna. De behöver få möjligheten att göra fel, att lära sig av sina misstag och att upptäcka glädjen i att lyckas själva, skriver idrottsläraren Johnnie Lindgren.