Att vilja men inte kunna. Ska man verkligen ­behöva ha det som dominerande yrkeskänsla? ­Gymnasieläraren Linda Bönström vill ha mycket mer hjälp av många fler specialpedagoger.

Lidt over halvdelen af eleverne i en ny undersøgelse oplever, at der er elever i klassen, som skaber dårlig stemning for de andre. En tredjedel af eleverne mener, at de elever, der skaber støj og uro i klassen, ikke bør være i klassen.

Inkluderingskritiker ignorerar ofta merparten av forskningen och cherrypickar en bråkdel, enligt specialpedagogen Jens Jörnborn – som ger Isak Skogstads senaste debattutspel i frågan underkänt.

Skickliga lärare kan göra underverk men, hur skicklig hen än är, går det inte att genomföra en lektion i en klass med ett stort antal elever med särskilda behov. Alla blir lidande under den fina parollen om inkludering, skriver Axel Darvik (L), ordförande för grundskolenämnden.

En giftig cocktail av ideologiska och ekonomiska motiv har drivit ut speciallärare och särskilda undervisningsgrupper från den svenska skolan till förmån för tanken att alla elever ska undervisas i samma grupp, skriver Isak Skogstad (L), i en gästkolumn.

Genom att successivt mota bort valda elever så minskas också toleransnivån för olikheter, skriver specialpedagogen Jessika Linde Brundin.

”Inflation i extra anpassningar” twittrar Tilde ”Lilla T” Jansson. Hon har räknat ut att hennes högstadieklass kommer med en lista över ett sjuttiotal extra anpassningar – varje lektion.

Tanken om att inkludera elever med särskilda behov i den vanliga undervisningen leder i praktiken till exkludering, och drabbar alla elever. Extra lärarresurser behövs och måste få kosta pengar, skriver två lärare och en specialpedagog.

Det finns en mängd exempel där det behöver vändas och vridas på perspektiv och där det är möjligt att kunna säga två saker samtidigt”, skriver Helene Fägerblad på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Cirkuspallar, ping-out och ett ”oseriöst utegym” – det är några av de nya aktiviteterna som elever på Östratornskolan och Fäladsgården får prova på när de kommer tillbaka efter sommarlovet. De nya aktiviteterna ingår i forskningsprojektet Equalizer. Målet är att locka till mer fysisk aktivitet och rörelseglädje på skolgårdarna, och i förlängning på allmänna platser. Alla…

En bidragande orsak till ­Finlands välkända skolframgångar är ­­special­pedagogikens­ betydelse för elevens hela skolgång. Man sätter tidigt in resurser. Tanken är att ­ingen ska halka efter. "Ofta planerar vi skolgången redan när barnen går i förskolan", säger rektor Juha Hirvonen i ­Helsingfors.

Lärare sliter sitt hår, vänder och vrider, fejar och donar med en fantasi som går emot naturens lagar för att ge varenda elev vad den behöver. Men ibland vill vi bara ha en Maj-Lis, med kuddar och tid och ett eget rum, skriver läraren Maria Wiman.