Behovet av förskoleplatser för barn med särskilda behov är stort i Sandviken. På Smultronbacken valde förskollärarna inkludering framför ytterligare en specialavdelning.
Extra anpassningar avfärdas ibland som tomma ord. Men biträdande rektorn Andreas Tullgren ser dem som ett sätt att konkretisera den svårfångade inkluderingen.
Det krävdes fler förskoleplatser för barn med särskilda behov i Sandviken. Då valde förskolechef Patricia Lea-Myhrberg inkludering framför ytterligare en specialavdelning.
Det är en ständig utmaning att utveckla skolan för att möta elevers olika behov. I skriften Olika är normen presenteras hur arbetet med inkluderande lärmiljöer kan gå till.
Det är omöjligt att anpassa undervisningen på ett sätt som gör det möjligt för varje individ att ta den till sig om det går en lärare på 25 tonåringar. Det skriver gymnasieläraren Karin Herlitz, som argumentera för ett nytt perspektiv på inkludering.
Sverige är i stort sett ensamt om att ha skolformen särskola. I många länder inkluderas barn med funktionsnedsättningar i vanliga klasser. Borde vi också göra så? (webb-tv)
Inkludering kan inte vara samma sak för alla, menar Tobias Hulthén, lärare i Varberg. Sedan kommunen började med skräddarsydda skoldagar för barn med särskilda behov, har antalet anmälningar till Skolinspektionen gått från 16 – till 0.
Med ändring av uppdraget i regleringsbrevet 2016 för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) avseende insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbtq-personer (U2015/05946/UF) ger regeringen MUCF i uppdrag att under 2016–2019 genomföra insatser i syfte att motverka homofobi, bifobi och transfobi bland unga och skapa en öppen och inkluderande miljö…