Inkludering. Blir det mer eller mindre av den varan i svensk skola? Jag söker en prydlig kurva som beskriver utvecklingen men kammar noll. Någon slags indikator måste det väl finnas där ute? Hoppet tänds när en kollega tipsar om Skolverkets statistik över särskilda undervisnings­grupper, skriver Per Hagström.

Det är inkludering som gäller. Men menar du och jag samma sak med ordet? Vi för samman forskaren Claes Nilholm och lärarna Helena Wallberg och Kenth Hedevåg till en diskussion om ett ord i ropet.

Lärare och elever har kommit i kläm när kommunen drivit igenom sin vision om inkludering. Det menar Lärarförbundet i Tyresö.  

Det brådskar att bygga den goda skolan för alla, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande i Attention.  

Barnkalas där man bjuder in sina klasskamrater är inte samma sak som de kalas man har för släkt och vänner. Gränsen mellan skoltid och fritid är skör och att aldrig bli bjuden på kalas förstärker utanförskapet, skriver Lisbeth Pipping.

De börjar med blåklint och slutar med brännässla. Engagemanget är på topp när treorna dissekerar faktatexter om blommor. Och lektionen hålls enligt skolans plan för ökad inkludering.  

Vi har under flera år drabbats av en fördummande inkluderingshets där begreppen trivialiserats till att handla enbart om fysisk samplacering och ingen hänsyn har tagits till om barnen haft möjlighet att delta i undervisningen på rättvisa villkor, skriver Jiang Millington, Föräldranätverket, Barn i Behov.