Uppgiften är tung. En kvarts miljard barn går över huvud taget inte i skolan i dag. Men över hela världen organiserar skolfolk en handlingsplan, och årets stora Pariskonferens byggde självförtroende.

Viljan att ”inkludera” alla elever i samma klasser har skapat stora problem för elever med särskilda behov. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Internationellt är trenden tydlig: skolor strävar mot ökad inkludering, fokus ligger på specialpedagogiska insatser i klassrummen. Varför går Sverige i motsatt riktning?

Der er gode eksempler på inklusion rundt om i landet, men det går galt, hvis politikerne igen forcerer arbejdet med at gøre folkeskolen mere rummelig, advarer undervisningsministeren på et samråd om den kritik, FN’s Handicapkomité for nylig rejste af Danmark.

Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.

Den fåfänga politiska drömmen om att alla elever ska gå i vanlig klass har kostat många allför mycket. Begrav den och gör det fort, skriver Expressen på ledarplats.

Lärarnas brottas med stora klasser och elever med totalt skilda kunskaper – och enda verktyget är anpassningar. "Vi har ett inkluderingshaveri i svensk skola, säger skolministern efter att ha läst Vi Lärares granskning.

Den første undersøgelse i Børne- og Undervisningsministeriets Grundskolepanel giver tal for, hvordan skolerne organiserer arbejdet med inklusion og læreres og pædagogers oplevelse af samarbejdet om opgaven. Ministeren glæder sig over, at pædagogerne spiller en stadig større rolle.

Under en del av hennes lektioner ska nästan hälften av eleverna ha olika anpassningar. "Som lärare känner jag ofta att jag inte kan ge eleverna det som de har rätt till, vilket är mycket stressande", säger läraren Anna Niklasson.

Ungefär var fjärde grundskoleelev i Finland får särskilt eller intensifierat stöd. "Därutöver ges extra stöd i klassrummen, bland annat i samband med att speciallärare samundervisar med klass- eller ämneslärare", säger Heidi Hellstrand, forskare vid Åbo Akademi.

Andelen elever i grundskolan med åtgärdsprogram varierar stort mellan Sveriges kommuner, oavsett om eleverna går i kommunal eller privat skola. Men att en elev har ett åtgärdsprogram är inte samma sak som att eleven också får rätt stöd.

Skolans kompensatoriska uppdrag har kanske aldrig varit så svårt som det är i dag. Det säger Sveriges Lärares samhällspolitiske chef Pontus Bäckström. "Den sammanhållna grundskolan levererar inte det som samhället vill att den ska göra", säger han.