Unga får sina nyheter via sociala medier – men hur källkritiska är de? Det vill man ta reda på i ett omfattande experiment där över 12 000 högstadie- och gymnasieungdomar deltar.

Källkritik har aldrig varit viktigare. För att underlätta det källkritiska lärandet och hjälpa ungdomar att själva granska information har Svensk lokalmedia tagit fram en låda med källkritiska verktyg och övningar.

Mobilen och sociala medier har blivit en dominerande nyhetskälla för ungdomar. Men kan man lita på vad som delas? Ja, det visar resultaten från de första resultaten från en skolundersökning med 12.000 elever i högstadiet och gymnasiet. Bara var tionde artikel kommer från en källa som inte bedöms vara trovärdig.

I del 2 av Källkritikskolan tar vi upp ryktena om att elaka clowner planerar illdåd. Det kan vara ett bra exempel när du ska lära ut faktagranskning till dina elever.

Känner du till Fockenfors, Sveriges minsta kommun? Inte? I våras utmanade läraren Josef Sahlin vid Årstaskolan i Stockholm sina elever med en uppgift, att skapa trovärdiga men påhittade webbsidor. Att göra egna fejknyheter blev ett led i att arbeta med källkritik i skolan.

Hallå där! Thomas Nygren … … lektor i didaktik vid Uppsala universitet, som har dragit igång Nyhetsvärderaren, ett massforskningsexperiment med 11 000 elever.

Den här veckan har ett experiment genomförts där ungefär 11 000 högstadie- och gymnasieelever på skoltid har fått granska nyheter de stött på i sina digitala flöden.

Är det som delas på nätet för bra för att vara sant? Då är det troligtvis inte sanning. Men hur vet du säkert? Det får du veta i Källkritikskolan, ett samarbete mellan Lärarnas tidning och Metros Viralgranskaren.

Den snabbt växande Facebookgruppen ”Jag är här” bekämpar hat och lögner i sociala medier. Gymnasieläraren Karin Berg är en av aktivisterna.

Månlandningen, Elvis död och 9/11. Konspirations­teorier är inget nytt fenomen, men i dag får de näring och snabb spridning på nätet. Christian Bruces elever granskar de mest kända.

De förenklar vår värld och skapar gemenskap. Två forskare förklarar vilka mekanismer som gör att vi går på alternativa fakta.