Lena Andersson talar om sin nya roman, om tvång, om kunskapssyn och om faran med för mycket källkritik.

Gymnasieelver läser och delar i första hand klassiska nyheter från etablerade medier, det visar resultatet av forskningsprojektet Nyhetsvärderaren.

Lärare ska kunna jobba mer och enklare med digital källkritik i skolan. Kristina Alexandersson från Internetstiftelsen i Sverige berättar hur.

Ungdomar i gymnasieåldern blir allt bättre på att vara källkritiska. Både på grund av vanan av internet, men också att källkritiskt tänkande blivit en allt större del av skolarbetet.

Ungdomar läser och delar i första hand trovärdiga nyheter, framförallt från etablerade sajter.

Vilka nyheter rör sig i svenska ungdomars nyhetsflöden, och hur trovärdiga anser de unga själva att nyheterna är? I massexperimentet Nyhetsvärderaren hjälpte över 2 700 gymnasieelever forskare att undersöka dessa frågor. (pdf)

Svenska tonåringar läser och delar i första hand trovärdiga nyheter. Och det är mest nyheter om politik, samhälle och brott som läses. Det visar resultaten från ForskarFredags massexperiment Nyhetsvärderaren, som publiceras i dag.

Risken är stor att främmande makt försöker påverka det svenska valet i höst. För gymnasielärarna väntar en viktig uppgift i att träna sina elever i en ny mer avancerad form av källkritik, menar Ewa Thorslund, direktör på Statens medieråd.

Sociala medier och möjligheten att dela information och filmer på nätet har gjort att konspirationsteorier kan frodas mer än någonsin. Nu utbildas lärare i att bättre hantera och förstå konspirationstänkande.

BBC låter fyra skolelever utvärdera några utvalda nyheter - kan de bedöma deras trovärdighet? (webb-tv).

Det verkar som om källkritiken, som den bedrivs i svensk grundskola, har blivit en kritik där just kontakten med källorna har gått förlorad, skriver Ulrika Kärnborg på ledarplats.

Flera skolor och gymnasier i landet håller nu på att rusta sig för skolverkets nya digitaliseringsplan som bland annat innebär att programmering hamnar på schemat.