Det är glest med skolmaterial som fokuserar på funktionell källkritik.Därför har ett nytt projekt satts igång för att ta fram nya hjälpmedel och möta det ökade behovet.
Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart? skriver SO-läraren Christian Fexe.
Använda Wikipedia i undervisningen? "Många elever tycker att det är en ”wow-grej” att publicera sig på Wikipedia", säger gymnasieläraren och Wikimediamedarbetaren Sara Mörtsell.
Människor baserar ofta beslut på känsla, och bekräftar dem sedan genom utvalda fakta. Ändå – eller just därför – har vi ett ansvar att se till att faktabaserad kunskap ligger till grund för utvecklingen av vårt samhälle, skriver Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous, m.fl.
I skolan uppmuntrar man eleverna att tänka själva. Men kritiskt tänkande utan kunskap blir inget annat än tyckande. Det krävs en bas av solid kunskap för att kunna vässa tänkandet och värdera ett arguments rimlighet, skriver Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, Christina Moberg, professor i organisk kemi vid KTH, Christer Sturmark,…
Läraren måste ta ansvar för vilken kunskap som eleverna får ta del av och förvissa eleverna om att det är den bästa kunskapen för dem – tills de är mogna att själva kunna källkritiskt granska en text, skriver Ingrid Klefbäck Ohlén, fd universitetslektor.
Under Källkritikens dag delas priset "Det gyllene förstoringsglaset" ut av Metro Viralgranskaren. Vinnare är Årstaskolan i Stockholm och Facebooksidan Bluffakuten.
Hårt politiskt vinklade nyheter och ”alternativa fakta” har gjort att källkritiken hamnat i rampljuset. SvD har besökt Möllevångsskolan i Malmö, där lärare arbetar med kritiskt granskande från första skoldagen.