Månlandningen, Elvis död och 9/11. Konspirationsteorier är inget nytt fenomen, men i dag får de näring och snabb spridning på nätet. Christian Bruces elever granskar de mest kända.
Genom att jämföra artiklar från olika medier – både etablerade och alternativa – tränar Mats Anderssons elever på att bedöma hur källorna valt att vinkla verkligheten.
Behovet av att skolan lyfter frågan om ett kritiskt förhållningssätt till vad som sägs, inte minst på sociala medier, är stort och angeläget. Det hävdade företrädare för tre statliga myndigheter, bland annat Skolverket, den fjärde februari i år på DN Debatt. Det är inte svårt att instämma, skriver Olof Franck, Göteborgs universitet.
Det är glest med skolmaterial som fokuserar på funktionell källkritik.Därför har ett nytt projekt satts igång för att ta fram nya hjälpmedel och möta det ökade behovet.
Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart? skriver SO-läraren Christian Fexe.
Använda Wikipedia i undervisningen? "Många elever tycker att det är en ”wow-grej” att publicera sig på Wikipedia", säger gymnasieläraren och Wikimediamedarbetaren Sara Mörtsell.
Människor baserar ofta beslut på känsla, och bekräftar dem sedan genom utvalda fakta. Ändå – eller just därför – har vi ett ansvar att se till att faktabaserad kunskap ligger till grund för utvecklingen av vårt samhälle, skriver Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous, m.fl.