Brittiska Netflix-succén ”Adolescence” blir nu tillgänglig för svenska skolor via tjänsten Filmriket Play. Med hjälp av en särskild lärarhandledning från Friends ska serien fungera som ett verktyg för att diskutera ungas utsatthet, nätkultur och digitala faror i klassrummet.
När nyhetsflödet blir allt snabbare och svaren finns ett klick bort behöver eleverna tränas i att stanna upp, reflektera och förstå. Vi har aldrig tidigare haft tillgång till så mycket fakta – men vårt tänkande hänger inte med, menar författaren och samhällsanalytikern Olof Gränström.
Källkritik har länge varit en självklar del av skolans uppdrag, särskilt i historieämnet. Men utan källtillit blir undervisningen haltande. Det skriver Carl-Mikael A. Teglund, doktorand i historiedidaktik och historia vid Mälardalens universitet, i en krönika.
Läraren Martin Flodkvist tror inte att man kan lära ut källkritik på det sätt som läroplan och läromedel föreslår. "För mig handlar källkritik om gedigna kunskaper så man ser igenom lögner och propaganda", säger han.
Politisering, digitalt brus och postmodern kunskapssyn pressar i dag skolans källkritiksundervisning. Det menar forskaren och samhällsdebattören Anna-Karin Wyndhamn.
Barn och unga, som i hög grad får sina nyheter via videobaserade plattformar, är särskilt utsatta. Därför lyfter rapporten behovet av att stärka bildämnet i skolan, integrera bildkunnighet i fler ämnen och ta tillvara den omfattande kompetens som finns inom bildkonst- och filmområdet. (pdf)
Sverige behöver bli bättre på att avslöja desinformation som sprids med manipulerade bilder och filmer. En väg är att stärka bildämnet i skolan. "Med tanke på allt bildflöde vi utsätts för så är vi på ett vis bildanalfabeter", säger Magdalena Malm, på Bildkonst Sverige som har gett ut en ny rapport om bildkunnighet.