Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

Sverige har länge varit ledande i den digitala omställningen av samhället och vi har allt att vinna på att fortsätta ligga i framkant. Det kräver dock kraftansträngningar inom många områden, inte minst skolan, skriver Dagens Nyheter på ledarplats.

Bland unga mellan 16-25 år är Facebook en viktigare nyhetskälla än tv, radio och tidningar, visar en undersökning från Internetstiftelsen.

Lärare måste få tid att utveckla sin digitala kompetens för att kunna lära elever känna igen alternativa fakta och falska nyheter, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Viralgranskarens redaktör Åsa Larsson har koll på källorna.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har till uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. MSB har nu också engagerat sig i svenska elevers kunskaper om källkritik.

Att orka fortsätta att förklara och förfäkta fakta blir en utmaning för oss lärare även när Roslinghyllningarna tystnat framåt våren, skriver läraren Charlotta Hemlin i en krönika.

Lärarna på Murgårdsskolan fick i uppgift att installera ett inre nätfilter hos eleverna. Hur gör man det? Börjar redan med sexåringarna.

I takt med att falska nyheter sprider sig har skolbibliotekarierna en allt viktigare roll att tillsammans med lärarna stödja eleverna att tänka källkritiskt. Det anser Karin Linder, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.

Klassisk bildning måste vara grunden, men digitala medier kräver ett helt nytt kritiskt tänkande. Det menar didaktiklektorn Thomas Nygren.

Att skriva Wikipediatexter blir en bra övning i källkritik.