Nu mer än någonsin måste svenska folket bli proffs på att hitta källor som är rimliga att lita på. Här är skolans och lärarnas roll ovärderlig. Men mer utbildning och bättre förutsättningar behövs, skriver Emelie Fransson, Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening.

Många lärare ställs nu inför svåra och känsliga frågor från eleverna om kriget i Ukraina. Läraren besökte läraren Maria Wimans klass, där hon försöker vara en källkritisk stöttepelare åt eleverna.

I kristider utkristalliseras skolans roll och nu kanske mer än någonsin blir det uppenbart hur viktig utbildning blir för att hjälpa eleverna att navigera i denna otäcka värld. Utbildade bibliotekarier kan hjälpa eleverna att orientera sig på nätet, att värdera källor och söka information kritiskt, skriver Maria Wiman, lärare och författare

Hur stor är risken att forskarna blir omsprungna av den digitala informationslavinen? Stor. Ändå måste vi göra detta tema om forskning i ämnet källkritik och hur du kan ha nytta av den. Det är sex månader till riksdagsvalet och ­flödena av alternativa fakta kommer sannolikt att öka.

Att öka elevernas källkritiska förmåga är kanske lärarens viktigaste uppdrag, menar journalisten Jack Werner, en av Sveriges främsta experter på källkritik. Han tillhör en yrkesgrupp där källkritik är, eller i alla fall ska vara, en del i arbetet. Han har också varit med och uppdaterat boken ”Källkritik” med en av Sveriges främsta experter på området,…

Redan innan den ryska invasionen av Ukraina spreds mängder av falska inlägg i sociala kanaler: att Ryssland ska ­attackera Sverige. Många av dem nådde barn och unga. Försvarsmakten ger här ett antal råd till lärare för att hjälpa elever att ­avslöja desinformation.

Källkritik är en grundbult för ett demokratiskt samhälle och i tider av kris och krig aktualiseras vikten av ett kritiskt öga än mer. Här är några tips på hur du kan avslöja en falsk nyhet.

Nu nleds Fria ordets dag - en digital turné om yttrandefrihet, källkritik och sociala medier. Det är Sveriges Radio, SVT, UR och lokaltidningar runt om i landet som tillsammans bjuder in landets sjätteklassare.

När nyheter släpps får unga reda på det via sociala medier först. Samtidigt är barn och unga den grupp som är minst oroliga för falska nyheter, enligt Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet 2021”.

Syftet med fallbeskrivningen och reflektionsfrågorna var att lärare tillsammans med sina lärarkollegor ska diskutera och reflektera över svåra situationer som kan uppstå i klassrummen och olika metoder för att hantera det, skriver Kjell Hedwall, Skolverket.