När vi överöses med erbjudanden om utbildningar, föreläsningar, tester, material och läromedel gäller det att inte bländas av det yttre, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.

För att lärare ska kunna utvecklas i arbetet måste det finnas tid för det, vilket redan är en bristvara för många. Det skriver editionschefen Hampus Jarnlo.

Många lärare upplever att fortbildning betraktas som ett problem av skolledningar, något som mest kostar pengar och stör den ordinarie under­visningen. Så är det inte på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping. Här uppmuntras lärarna att ta del av kompetensutveckling.

Lärarna Agneta Isaksson och Ronny Söderqvist på Fokusskolan i Nyköping har aldrig nekats individuell fortbildning. Dessutom är de nöjda med den kompetens­utveckling som erbjuds under skolans gemensamma studiedagar.

Det kollegiala lärandet har tagit över fortbildningen i många skolor, visar vår enkät. Trots att forskare dömer ut modellen som ovetenskaplig menar Skolverket, i en ny ifrågasatt rapport, att den ”ger ett stort mervärde på skolorna”.

Konsultföretag har ersatt lärosätena när lärare fortbildas. Och de kommersiella aktörerna är ofta uppbackade av ­Skolverket.

Nästan alla lärare efterfrågar mer ämnesinriktad ­fortbildning – men väldigt få får det. I stället är det starkt fokus på elevernas värderingar, motivation, hälsa och uppförande. "Lärare avprofessionaliseras när alla ska bli rörelsepedagoger eller konflikthanterare", säger forskaren Anita Norlund.

Lärarna Agneta Isaksson och Ronny Söderqvist i Nyköping har aldrig nekats individuell fortbildning. Dessutom är de nöjda med den kompetens­utveckling som erbjuds under skolans gemensamma studiedagar.

”Meningslöst”, ”icke-existerande”, ”totalt irrelevant”, ”trams och lek”, ”flummigt”, ”politiskt beslutade skräp­uppgifter”, ”mycket låg nivå”, ”massa floskler”, ”värdelöst slöseri med tid, energi och pengar”. Så låter det när ­lärarna i vår enkät ­totalsågar fortbildningen de får.

Stockholms universitet har satsat på åtgärder för att minska avhoppen och skapa förutsättningar för de studerande att komma tillbaka efter studieuppehåll på Rektorsprogrammet. Det har gett goda resultat.

Sveriges Lärares Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.