Allt yngre barn utsätts för kränkningar via mobilen eller datorn, berättar Pernilla Bredberg, rektor på Frändeskolan i Vänersborg där de jobbar aktivt mot näthat.
Oavsett om den är avsiktlig eller om den sker av misstag, så måste vi lärare vara vaksamma och agera mot rasism och antisemitism när vi upptäcker den. Det skriver Olle Linton, gymnasielärare i Stockholm.
Deras dotter har utsatts för antisemitiska trakasserier i skolan, och Ester och Yarin planerar att flytta till Israel. Efter Malmöforumet träffade utbildningsminister Anna Ekström den judiska familj som DN tidigare rapporterat om. "Skolan har ett solklart ansvar", säger hon.
Under tisdagen besökte skolminister Anna Ekström (S) Malmö Borgarskola och Fågelbackskolan för att höra hur de jobbar mot antisemitism. Och hon kräver att skolor agerar resolut mot elever som uttrycker sig kränkande.
För många av eleverna på Fågelbacksskolan blev resan till ett koncentrationsläger i Polen ett uppvaknande och en tankeställare. Väl hemma i Malmö började de allt mer ifrågasätta vardagsrasismen.
Peter Vig är idag anställd som judisk resurs på Malmö Borgarskola. Där upplever han inte problem med antisemitism, men under sina 20 år som lärare i Malmö utsattes han regelbundet och han tycker att det inte räcker med tillsägelser när någon uttrycker sig kränkande på skolan.
Det är inte särskilt konstigt att ungdomar som tillhör ett underrepresenterat kön i större utsträckning avbryter utbildningen och byter gymnasieprogram än andra, skriver Susanne Nyström i en ledare.
När dottern kom hem från skolan och berättade att hon kallats för ”jävla horunge” flera gånger fick Malin Meekatt Birgersson nog. Nu vill hon skapa engagemang för att få till en förändring i landets skolor. – Det här är inte okej. Hon och hennes kompisar ska inte behöva höra sånt.
Efter att några killar fällt sexistiska kommentarer om 15-åriga Donya Karimi uppmanade skolpersonalen henne att klä på sig mer. Skolan har anmäls till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som utreder händelsen.