Alla har inte samma förutsättningar att klara kunskaps­kraven/betygs­kriterierna i den grundskola som i dag utformats. Läroplanen behöver anpassas, skriver flera debattörer.

Det finns ingen plan för barnen som av begåvningsmässiga skäl inte klarar kunskapskraven. Skolminister Lotta Edholm måste skaffa sig en. Det skriver Expressens ledarredaktion.

Fyra av tio niondeklassare i Ronneby går ut högstadiet utan att ha klarat kunskapskraven i alla ämnen. Det visar siffror från Skolverket. Det är den sämsta siffran i länet. Lärarförbundets ordförande i Ronneby menar att det hör ihop med bristen på behöriga lärare.

De reviderade kursplanerna för grundskolan ger lärarna mer utrymme för att använda sin professionalitet och goda omdöme. Det gäller inte minst vid betygssättning där kunskapskraven har blivit mindre detaljerade. (s. 4-5)

Konsekvenserna av ett underkänt betyg är alltför stora. Ändå förbiser ofta skolpersonal just konsekvenserna, skriver specialpedagogen Sara Bundzik.

För att eleven ska kunna få godkänt ska dock krävas att samtliga kriterier är uppfyllda, och begreppet kunskapskrav borde därför finnas kvar, skriver Christian Carlsson (KD).

Ämnesbetyg ska återinföras på gymnasiet. Det är bra. Men det är illa att eleverna inte längre ska ”nå kunskapskraven”. Det skriver Expressen på ledarplats.

Det krävs en omläggning av skolans kunskapskrav så att dessa anpassas också till elever med en mer praktisk än teoretisk begåvning. Det skriver professor Christopher Gillberg med flera.

Utredningen får ett utvidgat uppdrag och utredningen förlängs. (pdf)

De kritiserade förändringarna som till exempel att ta bort antiken blev inte av men Mikael Koivunen, Norbergs kommunombud för Lärarnas riksförbund och lärare i SO på Centralskolan i Norberg, tycker fortfarande att betygskriterierna är för luddiga.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, presenterar statistik som visar hur många elever i årskurs nio som har uppnått kunskapskraven.