Bäst i matematik i Europa – efter Estland. Schweiziska elever briljerar i flertalet ämnen i Pisa-mätningen. ”Vi har andra sätt att lära”, säger en matematikprofessor.
Tonåringar i Sverige och världen över har på några få år blivit markant sämre på att läsa. Ska utvecklingen vända krävs ett fullständigt omtag, hävdar OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher. "Digitaliseringen har bara kastats på skolan, utan eftertanke," säger han.
Inför nästa mandatperiod vill Sveriges skolledare att Malmös politiker ser över skolledarnas uppdrag, säkerställer nödvändiga stödfunktioner och tar tillvara skolledarnas erfarenheter när beslut om ekonomi och organisation fattas. Pisa-resultaten får inte bara leda till nya krav. Ska resultaten förändras måste de som leder förändringen få rätt förutsättningar, skriver Birgitta Liljefjord, ordförande Sveriges skolledare Malmö.
Det allra viktigaste vi kan göra för våra förskolebarn och kommande grundskole- och gymnasieelever, är att ge dem möjligheter att utveckla rikt språk i förskolan. Det skriver Sara Dalgren, , lärare i förskola och pedagogisk handledare. I debatten om Pisa-raset lyfter hon lyfter två åtgärder för att göra arbetet möjligt.
Ett skolsystem har ytterst ett uppdrag: att förbereda uppväxande generationer för sin egen nutid och framtid. När systemet inte längre klarar det uppdraget ska det inte försvaras, förklaras eller finjusteras. Det ska förändras, skriver Anders Härdevik, förvaltningschef, utbildnings-, kultur- och fritidsförvaltningen, Köping.
”Sveriges största läsutmaning tycks inte bara finnas i klassrummen. Den finns också i spalterna, på ledarsidorna och bland dem som läser PISA främst för att hitta stöd för det de redan anser”, skriver specialpedagogen Jens Jörnborn.
Den tidigare sovjetrepubliken Estland visar hur man på relativt kort tid kan nå europeiska toppresultat i Pisamätningarna. Sveriges privatiserade skolexperiment har samtidigt nått botten, skriver den pensionerade läraren Erik Eriksson.
Dobbelt så mange elever presterer på det laveste nivået i lesing og matematikk sammenlignet med for ti år siden. "Det må vi ta tak i", sier Morten Rosenkvist i Utdanningsdirektoratet.
Skjermbruk, endrede lesevaner og mindre lesetrening trekkes fram som mulige forklaringer på de svake Pisa-resultatene. Lærere mener foreldrene spiller en nøkkelrolle i arbeidet med å styrke elevenes leseferdigheter.
Problemet för svenska skolan är att vi ofta genomför stora förändringar utan att ta reda på om de fungerar. Om reformer ska skapa förbättring måste vi veta vilka effekter de har, skriver skolforskare.
Att svenska 15-åringar slår bottenrekord i kunskapsundersökningen Pisa har väckt starka reaktioner bland partiledarna. Politikerna har olika förklaringar till raset, men enligt experterna håller ingen av dem hela vägen.
En ny Pisa-mätning visar att svenska elever lär sig allt mindre. Det hettade till när partiledarna debatterade skolan. Magdalena Andersson (S) kritiserade regeringen för nedskärningar och pikade Ulf Kristersson (M). "Här har vi resultatet av fyra år med Tidöpartiernas politik. Ta ansvar!"