Rankningslistor ligger i tiden i skolans värld. Det gäller i stort som i smått. Elever och lärare rankas och lönesätts med utgångspunkt i mer eller mindre väl underbyggda kriterier, skriver Inga-Britt Skogh, professor vid KTH.

I Pisamätningens resultat kan argument för det mesta hämtas. Alla politiska läger kan hitta argument för sina käpphästar i tabellerna och debatten efteråt har i mångt och mycket präglats av just detta, skriver Sanna Rayman på ledarplats.

Det går inte att basera en skolpolitik på Pisa-rapportens tolkningar av de deltagande ländernas kunskapsresultat. Det anser ekonomiforskarna Gabriel Heller Sahlgren, Philip Booth och Henrik Jordahl i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Pisa-undersökningen är ett fyrverkeri av korrelationer som i slutändan inte säger någonting om de bakomliggande orsakssambanden. Att basera politik på rapporten kan vara direkt skadligt, skriver tre ekonomiforskare.

Skolvärlden har samlat alla artiklar om Pisa-undersökningen 2013 och svenska elevers resultat.

Att eleverna blivit sämre enligt Pisa-testet är ett internationellt problem och har varken med S, friskolor eller lärarlön att göra, menar Emmeritz Berger. Frågan om varför debatten tillåts bli okomplicerad politisk pajkastning om nationella frågor är relevant, skriver Martina Jarminder.

Vad ska råda bot på Sveriges dalande Pisaresultat? Skolans förfall är ett symptom på en mer djupgående kulturell kris, menar den amerikanske författaren Chris Hedges. Han lägger skulden på kulturindustrin.

Var fjärde svensk elev kan inte läsa ordentligt, enligt den senaste Pisa-undersökningen. "Alla lärare måste bli en läs- och skrivlärare kopplad till sitt eget ämne", säger lärarutbildaren Barbro Westlund.

Professor Kjell-Åke Forsgren: Ribban har sänkts – för alla. Den likhetsdoktrin som i decennier präglat skolan är det som skapat dagens kris.

Lärare ska känna sig stolta över sina jobb. Elever ska känna sig trygga, motiverade och sedda. Skolledningar ska känna att de utvecklar världens bästa skola.Det skriver Maria Stockhaus, ordförande i utbildningsberedningen, SKL.

Pisa-resultaten indikerar att högskolans problem kommer att förvärras. Risken är att vi har dålig beredskap för detta, skriver Lars Haikola, universitetskansler, i en debattartikel.

Inne i de svenska klassrummen tappar eleverna mark. Problemen börjar dock redan på vägen dit i form av skolk och förseningar. – Vi svenskar har sett oss som snällast i klassen. Det leder till att klassen blir stökigast, säger författaren David Eberhard.