Vill många vuxna att deras barn ska bli advokater hellre än lärare? Då är det dags att fundera på varför. Nej, det är inte jag – eller Lärarförbundets nya ordförande – som säger det, utan OECD:s högsta ansvariga för Pisa-testet, skriver Helena Reistad, Pedagogiska magasinet.

I ett nummer av Policy Futures in Education finns ett öppet brev till Pisa-generalen Andreas Schleicher, med en ganska kraftfull kritik mot den särställning och det genomslag som Pisa har fått, inte minst på politisk och lagstiftande nivå, i hela världen. Jag tycker att deras kritik är viktig men inte alltid helt rättvis, skriver Per Kornhall i sin…

Det är viktigt att mäta kunskaper, dels för att utvärdera vad vi gör på grupp- och skolnivå, dels på individnivå. Det som står i styrdokumenten är rätt saker att mäta. Frågan är om det är det man faktiskt tittar på eller om det ändå är mer traditionellt på faktakunskaper, säger Anna Kindberg.  

Varken Pisa, nationella prov eller betyg räcker som information om svenska elevers kunskapsutveckling. Datorstödda stickprov kan vara en väg framåt, föreslår professor Jan-Eric Gustafsson.  

Pisa-undersökningen säger sig mäta kvaliteten på ett lands skolsystem. Men stämmer det när uppgifterna inte får ha någon bäring i läroplanen – och svaren inte kan följas upp och diskuteras med eleverna? Det skriver Svein Sjøberg  

Det svarta Pisa-resultatet har gett politiker skrämselhicka och fått byråkrater att gråta. Men hur fick just OECD:s test sådan tyngd? Att Sverige deltar i internationella kunskapsmätningar är inget nytt, inte heller att vi hamnar på jumboplats.  

Dagens Nyheters reporter har inte rätt att ta del av förteckningen över vilka skolor som deltagit i Pisa-undersökningen. Det slår kammarrätten fast i en dom.

Resultaten från den senaste Pisaundersökningen kom bekant som en kalldusch. Nu är det snart dags upp till bevis igen. I höst kontaktas drygt 800 svenska grund- eller gymnasieskolor som valts ut för att delta i någon av tre internationella kunskapsmätningar: Pisa, Timss och Timss Advanced.

Den upphetsade politiska retoriken kring skolan handlar om tävling, konkurrens och ökade krav. Sociologen Roland Paulsen ser svenska skolelevers hopplöshet breda ut sig i takt med att skolhetsen ökar.

Alla tävlingar ska inte vinnas. När länder som Kina, Singapore och Sydkorea hamnar överst på prispallen i testerna av skolelevers kunskaper borde vi lära av deras dåliga exempel, skriver Johannes Åman

För att säkerställa att elever får med sig rätt förutsättningar ut i yrkeslivet ska elevernas nyckelkompetens mätas. Det handlar om ett treårigt projekt där SKL, Skolverket, Stockholms universitet, Utbildningsdepartementet och Microsoft samverkar.

Svenska elevers kunskapsresultat faller inte lika dramatiskt i alla internationella undersökningar. I studien Timss är skillnaden i naturvetenskap mellan 2007 och 2011 inte ens statistisk säkerställd.