David Eberhards debattartikel om skolans kris är inget annat än populism, anser vetenskapsjournalisten och samhällsdebattören Henrik Arnstad. - Jag trodde vi kommit längre än så, säger Arnstad.

Pisa-rapporten visar att svenska elever är dåliga på kunskaper men bra på att ställa till oreda. För att vända utvecklingen behöver den bakomliggande kulturen förändras som gör detta möjligt, skriver David Eberhard, psykiater, författare och debattör.

När Arne Jarrick på DN Debatt förklarar de urusla svenska skolresultaten med stöd av svensk datormognad och ekonomen Albert O Hirschmans teser gör han det lite väl lätt för sig. Det skriver Bengt Johannisson, professor i entreprenörskap vid Linnéuniversitetet.

De fem länder som försämrats mest i senaste Pisaundersökningen av skolresultat är alla välmående. Kanske är det så att friheten att göra livsval i dessa länder även medför en frihet att prioritera bort det som inte känns intressant? Det skriver Magnus Oskarsson och K G Karlsson, Mittuniversitetet.

I ett långt gånget expertsamhälle fritas de flesta från tvånget att äga kunskap, och samhällsprojektet är inte längre gemensamt. Utvecklingen har alltså fått kunskapsförstörande följder, som det är svårt att göra något åt, skriver Arne Jarrick, Stockholms universitet.

Om vi vill höja våra svenska elevers resultat borde utveckling ske på varje skola, varje dag, i en lärande organisation. Det skriver bland andra Karin Berg, ideella organisationen Skolsmedjan.

Efter att en lång rad reformer fått genomslag har Pisa-resultaten sjunkit dramatiskt. Istället för ännu fler regleringar behöver vi nu lita och lyssna på det professionella kunnande som finns hos alla de som arbetar inom skolan, skriver Hans Adolfsson och B-O Molander, Stockholms universitet.

Läsförståelsen fortsätter att sjunka bland svenska elever. Det visar resultaten i den senaste Pisa-rapporten, där Sverige hamnar i bottenskiktet.

Enligt en vetenskaplig studie är inte Pisa-undersökningen tillförlitlig. Nu får politiker kritik för att man låter Pisa ta för mycket plats i skolpolitiken.

Att det finns en god ordning och studiero i skolan är en grundläggande förutsättning för att undervisningen ska fungera bra. Pisa-undersökningen visar att det är vanligare med sen ankomst och att klassrumsklimatet i svenska skolor är sämre än i många andra länder. Det är oacceptabelt, replikerar Kjell Hedwall, avdelningschef Skolverket.

Vilka frågor väcker PISA-resultaten? Var borde vi lägga vårt fokus nu för att förbättra och förändra? Det frågar sig Anna kaya i ett blogginlägg.

När den första chocken lagt sig samlade Stockholms universitet experter på Pisa-undersökningen för att försöka ta reda på vad resultaten egentligen säger och vilka orsaker som ligger bakom siffrorna.