Det finns ett undantag bland Pisa-resultaten som ger en mer nyanserad bild. Vid sidan av traditionell läsning har även digital läsning testats, och där ser det bättre ut. De lågpresterande pojkarna är klart färre, skriver Anna-Malin Karlsson.

Pisa-resultaten väcker sorg och frustration och jag hör många desperata åtgärdsförslag. Men också kloka lärarröster. Debatten rasar och frågan om att vända utvecklingen kommer att vara i fokus i valdebatten 2014, skriver Eva-Lis Sirén i en krönika.

Fysikpristagaren Peter Higgs tycker att det är viktigare att skolbarn lär sig matematik än att de nöter in faktakunskaper.

För en vecka sedan slog de usla resultaten i kunskapstestet Pisa ned som en bomb i Skolsverige. DN:s Maciej Zaremba söker svar på frågan om vad som ligger bakom raset, och finner samma mekanismer som i rättsskandalen kring Thomas Quick.

Sverige rasar utför, Polen arbetar sig uppåt i Pisa-tabellen. DN besökte en mönsterskola i Poznan.

Vad som däremot inte hördes i debatten efter Pisa var en övergripande diskussion om bildningens och humanioras betydelse för lärarna och yrkets status, skriver Daniel Sandström i en krönika.

Jan Björklund har hävdat att alternativet till den förändring av skolan som han försöker genomföra är en återgång till den skola utan ordentliga kontroller och kunskapskrav som så många vuxit upp med. Men nu talar ju alla om kunskap. Även om Björklund attackeras så har han vunnit i sak, skriver Håkan Holmberg.

Skolkrisen är inte bara ett svenskt fenomen, även om den är särskilt allvarlig här. Europa och USA tävlar om dalande resultat medan Asien drar ifrån. Det skriver Peter Wolodarski på ledarplats.

De svenska elevernas svaga resultat i Pisa-mätningarna har uppmärksammats inte bara i Sverige utan även i många internationella medier.

Det har varit några riktigt tunga dagar för Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Förra veckan kom Pisa-undersökningen som visar ett uselt resultat för svenska elever.

Enligt de senaste nationella proven är NO och matematik svenska niondeklassares sämsta ämnen. Just dessa är två av de tre kunskapsområden som testas av Pisa.

Vi måste hålla fast vid högre kunskapskrav och högre kunskapsambitioner; mer lärarstöd och mindre eget arbete för eleverna. PISA-studien är inte en utvärdering av den nya skolpolitiken, utan spiken i kistan för den gamla. Det skriver Emma Carlsson Löfdahl (FP), riksdagsledamot från Jönköpings län, i en debattartikel.