Pisa-undersökningen, som mäter 15-åringars kunskaper i olika skolämnen, har stora brister. Resultatet kan vara missvisande, visar en omfattande datakörning som Dagens Nyheter har gjort.
Den svenska grundskolan och gymnasiet får kritik av EU-kommissionen för sjunkande kvalitet på undervisningen. Kritiken bygger den på Sveriges stora tapp i den senaste Pisa-undersökningen.
Det internationella motståndet mot Pisa-undersökningen växer. Inget test kan mäta kunskap, skriver Tomas Steinfeld, kulturkorrespondent och professor i kulturvetenskap.
Alla har svaret, men ingen vet frågan. Så kan debatten om den svenska skolan sammanfattas sedan Pisa-resultaten presenterats. En rad mediciner har ordinerats för att komma till rätta med problemen. Men är diagnosen rätt? Det skriver flera debattörer.
Det är dags stanna upp och på allvar fundera över vad det är som ger resultat, vad det är vi mäter och hur vi drar nytta av digitaliseringen i skolutvecklingen. Nätbaserade prov hör till framtiden och att digitalisera nationella prov är självklart – om de bidrar till en positiv utveckling. Det skriver Peter Becker.
Sverige backar från 21:a till 24:e plats i den internationella jämförelsen The Learning Curve som nyligen publicerats av utbildningsföretaget Pearson. Sydkorea toppar listan som rankar länders skolsystem.
Svenska skolan präglas av otydlighet och prioriteringar som har väldigt lite med kunskapsutveckling att göra. Ofta tvingas den vara mer inriktad på att jaga kunder, än på vad eleverna faktiskt lär sig. Ur det perspektivet är Pisaresultatet ingen chock, skriver Anders Blomdahl, gymnasielärare, lärarfortbildare och läromedelsförfattare.
Jakten på rankningplatser i Pisaundersökningen riskerar att utarma nationella utbildningssystem. Det menar ett 80-tal akademiker från hela världen, som vänder sig mot ökad testhets och för snabba slutsatser av testresultat. Nu vill de att nästa Pisaomgång ställs in.