EU kritiserar Sverige för sjunkande kvalitet på utbildningen på grundskola och gymnasium.

Alla har svaret, men ingen vet frågan. Så kan debatten om den svenska skolan sammanfattas sedan Pisa-resultaten presenterats. En rad mediciner har ordinerats för att komma till rätta med problemen. Men är diagnosen rätt? Det skriver flera debattörer.

Det är dags stanna upp och på allvar fundera över vad det är som ger resultat, vad det är vi mäter och hur vi drar nytta av digitaliseringen i skolutvecklingen. Nätbaserade prov hör till framtiden och att digitalisera nationella prov är självklart – om de bidrar till en positiv utveckling. Det skriver Peter Becker.

Det tycks inte finnas någon koppling mellan goda resultat och många nationella prov. Det visar en jämförelse som Lärarförbundet har gjort.

Sverige backar från 21:a till 24:e plats i den internationella jämförelsen The Learning Curve som nyligen publicerats av utbildningsföretaget Pearson. Sydkorea toppar listan som rankar länders skolsystem.

Svenska skolan präglas av otydlighet och prioriteringar som har väldigt lite med kunskapsutveckling att göra. Ofta tvingas den vara mer inriktad på att jaga kunder, än på vad eleverna faktiskt lär sig. Ur det perspektivet är Pisaresultatet ingen chock, skriver Anders Blomdahl, gymnasielärare, lärarfortbildare och läromedelsförfattare.  

Jakten på rankningplatser i Pisaundersökningen riskerar att utarma nationella utbildningssystem. Det menar ett 80-tal akademiker från hela världen, som vänder sig mot ökad testhets och för snabba slutsatser av testresultat. Nu vill de att nästa Pisaomgång ställs in.

120 akademiker från tolv länder skriver i The Guardian att Pisa-proven skadar skolans verksamhet och att nästa upplaga av proven bör ställas in. Texten är ett öppet brev till Andreas Schleicher på OECD.

Över 80 akademiker från ett flertal länder har skrivit ett protestbrev till Andreas Schleicher, ansvarig för Pisa på OECD. I brevet uttrycker de sin oro över att testen är missvisande och kan vara direkt skadliga för eleverna.

Hur man än tolkar Pisa-undersökningen så är svenska elevers resultat i bland annat matte och läsning mycket sämre än de var 2009.

Ett resultat från Pisamätningarna som inte har fått den uppmärksamhet det förtjänar är att svenska matematikelever är intresserade, motiverade, har hög självuppfattning och höga ambitioner. Det skriver Daniel Braw på ledarplats.  

Socialantropolog Kristofer Jönsson lägger hela skulden på våra skolelevers svaga resultat i de nu aktuella Pisa- undersökningarna på de så kallade curlingföräldrarna. För min del anser jag, att det finns ytterligare orsaker till dessa misslyckanden. Det skriver Sven-Erik Håkansson (C) i en replik.